Resor till Katalonien

Katalonien påminner (som tur är) inte om något annat ställe i Spanien som jag har varit på. Om det hade gjort det, skulle jag nog hålla det för mig själv. Jag skulle i alla fall inte säga det till en katalan, för om det är något de har starka känslor kring, så är det sin stolthet över regionen och de vill helst inte kallas spanjorer. Välkommen till Katalonien med Hideaways, vi är specialister i resor där du bor på handplockade hotell och semesterlägenheter.

Du är alltså inte i Spanien… Du är i Catalunya! Och det är mycket viktigt. Som några kanske känner till, så har katalanerna kämpat för självständighet från den spanska staten i väldigt lång tid och denna kamp har gett upphov till en markant identitetskänsla som märks i hela Katalonien. Det är en region som är väldigt egen och det märks tydligt. Katalanerna talar katalanska, skriver katalanska, maten är katalansk och så fortsätter det. 

Jag talar inte spanska själv (men det gör min kollega Amalie och Andreas) och definitivt inte katalanska, men jag har hört att språket är en blandning av spanska och franska. Inflytandet från grannarna i norr är starkt i Katalonien, speciellt när det gäller gastronomin som består av många inslag av det ”finare franska köket”. Jag hade turen att resa runt i Katalonien med några ur lokalbefolkningen och jag har t.ex. aldrig upplevt att någon är så upptagen av ”presentationen” av maten som de var. Maten ska inte bara smaka gott, den ska helst också se god ut eftersom man också äter med ögonen.

Jag vågar påstå att Katalonien har allt att erbjuda. Regionen har en otroligt varierad natur, från dess 600 km långa medelhavskust med fantastiska sandstränder till Pyrenéerna med berg på upp till 3000 meters höjd och frodiga slätter. Därutöver får du kultur, avkoppling, sportsaktiviteter, en hjärtvärmande katalansk befolkning, gastronomi i världsklass och oändliga mängder vitvin, rödvin, rosévin, portvin och cava.

Det typiska medelhavsklimatet med en varm sommar och en moderat vinter, gör Katalonien till en perfekt destination, oavsett om du vill åka tidigt på våren, sommaren eller sent på hösten.

Kataloniens 4 provinser

Katalonien är uppdelad i 4 provinser - Barcelona, Girona, Lleida och Tarragona och alla har de något unikt att erbjuda dig som resenär. Storstadssemester, semester vid havet, semester i de vackra Pyrenéerna eller gastronomiska äventyr och massor av historia i några av de mindre, men inte desto mindre intressanta, städerna Girona, Lleida och Tarragona.

Barcelona

Barcelona är Kataloniens kosmopol. Ät dig mätt i gastronomisk världsklass, gå vilse i storslagen arkitektur och konst, bada i medelhavet, upplev den spanska livsstilen och atmosfären på La Rambla och mycket mer.

Girona

Provinsen Girona ligger i den norra delen av Katalonien. Kusten Costa Brava är berömd för sin barska kustlinje, bedårande stränder och charmiga fiskebyar. Samtidigt är staden Girona ett kulturcentrum och kallas även De tusen belägringarnas stad, eftersom staden har varit belägrad ett otal gånger under historiens lopp trots omkringliggande försvarsmurar. Om du är intresserad av medeltida arkitektur, kommer du att älska Girona där gamla kyrkor, katedraler och små palats fortfarande står majestätiskt.

Lleida

Om du besöker Lleida i slutet av maj, kan du uppleva den årliga snigelätningsfestivalen L'Aplec del Caragol. Den tre dagar långa festivalen hålls i parken Els Camps Elisis vid floden Segre och besöks av över 200.000 människor, som intar omkring 12 ton sniglar. Festivalen bjuder också på koncerter, casteller (en kulturell upplevelse som beskrivs närmare längre ner på sidan), föreställningar, tävlingar och charanga-musik med populära och traditionella sånger. Men Lleida är mycket mer än snigelfestival, för provinsen ligger i ett obeskrivligt vackert bergslandskap i den nordöstra delen av Katalonien i samma område som bergskedjan Pyrenéerna. Smaklig måltid och välkommen till Lleida.

Tarragona

Provinsen Tarragona – även känd som Guldkusten – består av ett fruktbart landskap och mer än 60 stränder. Staden Tarragona är en vacker medeltida stad full av romersk konst och arkitektur. Stadens största attraktion är den romerska amfiteatern med ett pittoreskt läge vid havet. Tarragona är en mysig stad med en härlig atmosfär och som absolut är värd ett besök.

Vinfester i Katalonien

Katalanerna är världsberömda för sina delikata viner och i provinsen ligger många vindistrikt som är värda ett besök. Kataloniens milda medelhavsklimat gör förhållandena för vinodling i världsklass ideella. Besök distrikten och smaka på de många olika sorterna av vitvin, rödvin, rosévin och cava.

Priorat anses vara ett av Europas bästa vindistrikt. Trots att distriktet var nästintill okänt för 20 år sedan, produceras här idag några av Spaniens bästa och dyraste viner. Tillsammans är Rioja och Priorat de enda två vinområden i Spanien som har blivit kvalitetsstämplade med DOQ (Denominación de Origen Qualificada).

Druvan Garnacha är den mest utbredda sorten i området och ger mycket kraftiga och friska viner. Upplev vindistriktets glädjeämnen och smaka på delikata viner i Priorat.

Tarragona är Spaniens äldsta vindistrikt, där Romarna för mer än 2000 år sedan startade vinproduktionen. Distriktet är känt for söta rödviner, portviner och torra vitviner.

Penedés är det största vindistriktet i Katalonien som producerar allt från torra, söta och mousserande röd-, vit- och roséviner. I Penedés hittar du den stora vingården Torres, många mindre vingårdar samt cavagårdarna Codorniú och Freixenet. Här finns många olika slags druvor som exempelvis Cabernet Sauvignon, Merlot, Pinot Noir, Riesling, Sauvignon Blanc samt lokala druvor som Parellada, Macabeu, Xarel-lo och druvan tempranillo.

Cava med Penedés är huvudsätet för cavan och står för merparten av produktionen. De två största producenterna av den delikata cavan är Codorníu och Freixenet, som är den mest kända cavan i Sverige.

I Penedés ligger många cava-bodegas och speciellt staden Sadurní d’Anoia är ett besök värd. Njut av stadens atmosfär och smaka på Kataloniens många utgåvor av cava oavsett om du gillar det söta, det halvtorra eller det torra bubblet.

Gastronomi i Katalonien

Den danska restaurangen Noma vann titeln som världens bästa restaurang tre år i rad fram till 2013, då den katalanska restaurangen El Celler de Can Roca tog förstaplatsen. Idag ligger restaurangen på andraplatsen, men har världens bästa konditor Jordi Roca anställd enligt det brittiska magasinet ”Restaurant”.

El Celler de Can Roca är bara ett av bevisen på att den spanska gastronomin är i världsklass. Utöver världens bästa konditor hittar du också en av världens bästa kockar, Ferran Adría, här i Katalonien.

Maten i Katalonien är under konstant utveckling och här finns matställen, små som stora, billiga som dyra, där du kan njuta av de gastronomiska klassikerna eller prova några mer moderna rätter.

Salvador Dalís arv

I Katalonien finner du också konst i världsklass eftersom provinsen bland annat är hemstad för den surrealistiska konstnären Salvador Dalí. Besök Figueres, Dalís födelsestad, där du på Teatre-Museu Dalí kan uppleva en förbluffande samling av några av Dalís mest säregna verk. På 1960-talet förvandlade Dalí själv den tidigare teaterbyggnaden till museum.

Vid Costa Brava, mellan städerna Flaçà og Parlavá, hittar du Castell de Púbol, ett slott i renässans- och gotisk stil som Dalí ägde. Inomhus är rummen möblerade i Dalís surrealistiska stil.

Utöver att vara Spaniens östligaste punkt är Cap de Creus det bemärkningsvärda landskap där Dalí hittade det mesta av sin inspiration. I den idylliska, vita hamnstaden Cadaques höll Dalí till i många år och staden är fortfarande hemstad för många konstnärer.

Casteller

En stor kulturell sevärdhet i Katalonien är castellerna. Ett castel är ett levande torn av människor som kan vara upp till 10 ”våningar” högt. Traditionen härstammar från staden Tarragona och har sedan 1700-talet varit en del av kulturen. Castellerna kan upplevas vid varenda liten fest och festival i Katalonien, exempelvis vid den tidigare nämnda snigelfestivalen L'Aplec del Caragol.

Varje stad, klädda i sina egna dräkter, kämpar mot varandra genom att bygga torn bestående av 9 ”våningar” av vuxna katalaner och ett barn på toppen, som den tionde våningen. Först när barnet står upp och sträcker upp 4 fingrar i luften – som symbol för ränderna på den katalanska flaggan – är tornet godkänt.

Runt tornet samlas en grupp människor, som stöttar den nedersta våningen och samtidigt fungerar som ”kudde”, om något skulle gå fel. Det är sällan folk kommer till skada, men helt ofarlig är denna tradition ändå inte.

Det är nervpirrande och spännande för åskådarna och absolut en kulturell upplevelse du inte får missa.

Sommar i Katalonien

Under sommaren bjuder Katalonien på många olika och spännande evenemang.

I Saint Feliu de Guíxols kan du uppleva Kataloniens äldsta sommarfestival Porta Ferrada. Sedan 1958 har katalaner och turister blivit underhållna i en kombination av musik, teater och dans.

Festival Músiques de Torroella de Montgrí finner du i staden med samma namn, Torroella de Montgrí, där du i stadens gamla mitt blir underhållen av skön klassisk musik samt populärmusik.

I Peraldas slottsträdgårdar och i kyrkan El Came kan du uppleva Castell de Peralada – en festival som bjuder på opera, balett, symfonikonserter, solokonserter, kammarmusik och mycket mer.

Dessa tre festivaler är endast en liten del av de många evenemang du kan uppleva i Katalonien och som med garanti kommer att berika din katalanska semester.

Välkommen till Katalonien – en region i Spanien, som du utan tvekan kommer att falla pladask för!

Läs mer om Katalonien

Sevärdheter

Jag har här valt ut några få av alla de sevärdheter som du har möjlighet att se och uppleva under din semester i Katalonien. Om du får lust att läsa mer om andra sevärdheter i Katalonien rekommenderar jag att du läser vår blogg om resor där du hittar intressanta artiklar om alla våra resmål i Spanien. Stort nöje och trevlig resa!

La Sagrada Familia

La Sagrada Familia, som med sitt långa och fullständiga namn egentligen heter Basílica i Temple Expiatori de la Sagrada Família, tronar inte bara över Barcelonas takåsar utan även över många av Kataloniens övriga sevärdheter både när det gäller berömmelse och besökarantal.

Ett varumärke

Den romerskkatolska kyrkan som ritats av den legendariske katalanske arkitekten Antoni Gaudí är sedan länge ett varumärke för Barcelona med sin kontroversiella blandning av gotisk- och jugendstil. Kyrkan delar lokalbefolkningen i två stridande läger, dels på grund av planen att den först ska stå färdig 2026 eller 2028 och dels för att den konkurrerar med stadens katedral.

Inte över Gud

Planen är att kyrkan vars bygge påbörjades redan 1882 (med Gaudís medverkande från 1883) ska ha arton spiror vilka representerar de tolv apostlarna, de fyra evangelierna, Jungfru Maria och med sin högsta spira Jesus Kristus. Den sistnämnda spiran kommer att nå en höjd på 170 meter vilket är en meter lägre än  kullen Montjuïc bara för att Gaudí inte ville att hans monument skulle överträffa Guds.

2005 utnämnde UNESCO La Sagrada Familia till världsarv.Anker

Du kan läsa mer om La Sagrada Familia på kyrkans officiella katalanska hemsida (här på engelska).

Catedral de Barcelona

Catedral de Barcelona som med sitt fullständiga namn heter Catedral de la Santa Creu i Santa Eulàlia får ofta stå i skuggan av den mer kända och spektakulära La Sagrada Familia i utländska turisters ögon. Men det är katedralen som utgör biskopssätet för ärkebiskopen av Barcelona och vars långa historia sträcker sig ända tillbaka till Västgotisk tid som räknas som regionens huvudkyrka av de flesta katalanerna.

Dedikerad till skyddshelgon

Katedralen som är byggd i gotisk och neogotisk stil påbörjades 1298 och stod färdigbyggd 1420 (dock med många tillbyggnader genom tiden). Bland dessa tillbyggnader kan nämnas den neogotiska fasaden som byggdes i slutet av 1800-talet.

Namnet - Santa Eulàlia – beror på dess dedikation till Eulalia av Barcelona - en ung jungfru som enligt legenden led martyrdöden under romartiden och som senare utsågs till ett av stadens skyddshelgon. En kista med kvarlevorna efter Santa Eulalias förvaras idag i katedralens krypta tillsammans med de jordiska resterna av en rad grevar och biskopar.

Du kan läsa mer om Catedral de Barcelona här på katedralens officiella hemsida.

Teatre Museu Dalí

I Teatre Museu Dalí som ligger i staden Figueres i den nordöstra delen av Girona provinsen nära den franska gränsen förverkligade den excentriske och banbrytande katalanske målaren Salvador Dali sin dröm om att skapa ett museum vars fysiska ramar och inredning skulle utgöra ett slags konstverk i sig själv. Museet är ett surrealistiskt objekt”, en “teaterdröm” eller ett “teatermuseum” som Dalí själv uttryckte det därav namnet på museet.

Populärt utflyktsmål

Museets placering i den fram till dess internationellt ganska okända nordostkatalanska staden var ingen tillfällighet eftersom det var Dalis egen födelsestad. Tanken med att uppföra ett museum för Dalis konst i denna del av Katalonien väcktes av honom själv i samarbete med stadens borgmästare 1960 och godkändes därefter av det lokala stadsrådet 1968 innan byggandet kunde påbörjas 1969. Ända sedan dess har det varit ett populärt utflyktsmål för såväl spanska som utländska turister som kan glädjas över stadens läge nära den attraktiva (om än ofta lite överbefolkade) spanska östkusten.

Den största och mest mångsidiga Dalísamlingen

Museet rymmer den största och mest mångsidiga samlingen av Dalis verk i världen häribland en lång rad målningar och teckningar från Dalis privata samling. Utöver skulpturer, collage, elektriska apparater och surrealistiska installationer som i det sistnämnda fallet till och med inkluderar en mycket Daliaktigt inredd Cadillac.

Du kan läsa mer om Dalimuseet i Figueres på museets officiella hemsida (här på engelska).

Museu Picasso de Barcelona

Museu Picasso de Barcelona som ligger i La Ribera kvarteren i Barcelona har mer än 4 249 värk av Picasso och utgör därmed en av de största samlingarna i världen av Picassos konst.

Museet grundades 1963 efter en ide av Picassos mångårige vän och sekreterare Jaime Sabartés Gual som till en början försökte övertala Picasso att placera museet i sin födelsestad Malaga (där det idag ligger ett annat Picassomuseum). Picasso själv ville emellertid att museet skulle ligga i Barcelona som hade en speciell plats i hans hjärta. På så sätt blev Museu Picasso de Barcelona det första Picassomuseet i Spanien.

Du kan läsa mer om Museu Picasso de Barcelona på museets officiella hemsida (här på engelska). 

Santa Maria de Montserrat

Santa Maria de Montserrat är ett känt benediktinerkloster i municipiet (kommunen) Monistrol de Montserrat omkring 48 kilometer väster om Barcelona. Klostret utgör ett självklart utflyktsmål för en endagstur oavsett var i Katalonien du väljer din inkvartering. Men självklart speciellt om du bor i eller i närheten av den katalanska huvudstaden varifrån avståndet till klostret är mycket kort.

Spektakulärt läge och religiöst centrum

Klostret är spektakulärt beläget på 721 meters höjd på berget Montserrat vars namn på spanska betyder ”det sågtandade berget”. Klostret spelar en betydande roll Kataloniens religiösa och kulturella historia och betraktas av många katalaner som regionens spirituella centrum. Av samma anledning utgör det ett populärt mål för pilgrimsresande från hela regionen inte minst av unga människor i Barcelona för vilka ett besök på berget har blivit en del av den katalanska allmänbildningen.

Sedan Francotiden har klostret även varit en symbol för regionens separatistiska ambitioner och rörelser.

Berömd pojkkör och skyddshelgon

Klostret är bland annat bas för en av Europas äldsta pojkkörer L'Escolania de Montserrat som har existerat som religiös och musikalisk institution ända sedan 1300-talet och som fortfarande sätter en ära i att utbilda pojkar i åldern 9 till 14 år till en hög musikalisk nivå.

En annan av klostrets sevärdheter är en staty av Jungfru Maria på katalanska kallad Mare de Déu de Montserrat (Jungfrun av Montserrat) som inte enbart är en av de populäraste sevärdheterna i förbindelse med klostret utan även ett av de populäraste skyddshelgonen i Katalonien.

Tarragona

Som före detta huvudstad i den romerska provinsen Hispania Tarraconensis (läs mer under Mer om Katalonien - Historia) är Tarragona belägen i provinsen med samma namn ca 60 kilometer sydväst om Barcelona den plats i Katalonien som har flest unika fynd från romartiden. Tarragona är även den plats i hela Spanien som är rikast på fynd från den tid då romarna dominerade den iberiska halvön.

Världsarvsstaden

Bland fynden som har bidragit till att sätta staden på UNESCOs världsarvslista är bland annat den berömda romerska akvedukten (Aqüeducte de les Ferreres), en amfiteater, en romersk cirkus, ett forum, ett nekropolis, ett palats tillägnat kejsar Augustus, ett citadell och resterna av en romersk stadsmur.

Utöver sina många historiska sevärdheter har staden även en av regionens viktigaste hamnar  och det hålls en lång rad olika traditionella festivaler under året bland annat Santa Tecla festivalen.

Omkring tio kilometer från Tarragona ligger dessutom Spaniens största temapark Port Aventura.

Läs mer

Maten och vinet

Katalonien har en spännande och mångfaldig gastronomi som präglas av regionens placering vid Medelhavet, sina fantastiska råvaror och de kulturella influenserna som regionen har utsatts för genom historien av andra folkslag som romarna, fenicierna, judarna, frankerna och morerna.

Flest Michelinstjärnor i Spanien

Det är inte enbart på sin husmanskost som Katalonien har vunnit sitt goda rykte. Särskilt under de senaste 20 – 30 åren har katalansk kokkonst vunnit berömmelse för sin innovativa – och ibland revolutionerande – gastronomiska teknik och med flera restauranger av världsklass varav vilka en del vunnit stora internationella gastronomiska priser häribland den (nu nedlagda) legendariska restaurangen elBulli som under flera år räknades som en av världens bästa restauranger och bidrog till att sätta Katalonien på den kulinariska världskartan.

2014 delades hela 64 Michelinstjärnor ut till restauranger i Katalonien vilket är det högsta antalet i hela Spanien och dessutom hela 36 stjärnor mer än vad det gastronomiskt gigantiska Baskien fick samma år. Det är även 43 fler Michelinstjärnor än vad den kulinariskt starka Madridregionen fick vid samma tillfälle.

Utöver detta räknas regionens huvudstad Barcelona fortfarande av många bedömare som en av världens bästa städer att äta i.

Typiska katalanska rätter

Jag har här valt ut ett par av de kulinariska specialiteterna och karakteristiska rätterna du kan smaka på under din semester i Katalonien.

Smaklig spis och trevlig resa!

Escalivada

Escalivada, som fritt översatt från katalanska betyder ”grillat på glöden”, är en traditionell katalansk rätt som består av grillade grönsaker, vanligtvis auberginer, paprika, lök och hackade tomater som kryddas med salt och peppar.

Namnet beror på rättens ursprung då den tillreddes i glöden efter en eld. Idag grillas rätten som regel utomhus på ett galler över en modern grill men ibland tillagas den fortfarande över glödande kol.

Rätten serveras vanligtvis som tapas tillsammans med andra rätter som grillade kött- och fiskrätter, ansjovis, oliver och sallad eller tillsammans med det berömda katalanska Coca brödet.

Escudella i carn d'olla

Escudella i carn d'olla är en traditionell katalansk gryträtt och soppa som kan dateras ända tillbaka till 1300-talet då franciskanermunken och författaren Francesc Eiximenis beskrev rätten och hävdade att den åts av katalanerna varje dag. Tack vare Francesc Eiximenis beskrivning har den katalanske gastronomiprofessorn och journalisten Jaume Fàbrega hävdat att det är den först beskrivna soppan i den europeiska historian.

Rätten består av en så kallad pilota (som är en sorts avlång köttbulle) tillagad av köttfärs blandad med bacon, ägg, ströbröd samt mjöl kryddat med persilja och vitlök. Den innehåller ofta även selleri, kål, morötter, purjolök, maj rova eller andra grönsaker allt efter säsong samt en typisk katalansk korv kallad botifarras.

Escudelladelen är själva soppan som består av buljongen från rättens många ingredienser som sedan tillsätts nudlar och/eller ris.

Esqueixada

Esqueixada är en klassisk katalansk sallad som består av strimlad saltad torsk, tomater, lök, olivolja, vinvinäger och salt (ibland även grön och röd paprika). Ibland garneras rätten även med oliver eller hårdkokta ägg.

Rätten kallas ofta för den katalanska cevichen. Chevich som är en Mellan- och Latinamerikansk rätt bestående av rå fisk och eftersom den består av rå torsk (även om den är saltad och torkad) tillagas i en marinad.

Rätten är särskilt populär bland katalanerna på sommaren och anses därför av katalanerna själva att vara en sommarrätt.

Pa amb Oli/Pa amb tomàquet

Pa amb Oli som bokstavligt talat betyder ”bröd med olivolja” är en av de enklaste men inte desto mindre populära och traditionella rätterna i Katalonien. Du kan ibland även stöta på rätten under namnet pa amb tomàquet.

Pa amb tomàquet betyder “bröd med tomat” och är således samma rätt fast med tomater. I Katalonien tillagas pa amb tomàquet vanligtvis av en särskild sorts tomat som kallas tomàtiga de ramellet och som växer i klasar samt har en sötare och mer intensiv smak än vanliga tomater.

Kärnan i det katalanska köket

Pa amb tomàquet eller pa amb oli består kort och gott av en skiva vitt bröd – eventuellt rostad – som kryddas med olivolja och salt varefter den gnids in med tomat. Ibland gnider man vitlök på brödet före tomaten. Brödet äts antingen för sig själv eller tillsammans med korv, skinka, ost, ansjovis eller andra typer av marinerad fisk.
Även om Pa amb Oli/Pa amb tomàquet för många är själva kärnan i det katalanska köket så är liknande rätter vanliga på andra ställen i Spanien inte minst på semesterön Mallorca utanför den katalanska kusten och i Medelhavsområdet generellt. Rätten förekommer i flera besläktade versioner så som bruschetta i Italien, meze dakos på Kreta, pan-bagnat i Nice och Hobz biz-Zejt på Malta.

Calçotada

Calçot är en särskild sorts vårlök som på katalanska kallas blanca gran tardana och som odlas i lleidaprovinsen i Katalonien och den tillagas som så kallade calçotadas.

Calçotadas består av den speciella vårlöken som grillas tills den nästan är förkolnad varpå den läggs i tidningspapper för att ånga av. Slutligen skalas den förkolnade yttre delen av vårlöken av och den gröna toppen skärs bor varpå den återstående vita delen av vårlöken doppas i en så kallad salvitxada- eller romescosauce.
Till Calçotadas dricker man vanligtvis ett gott katalanskt rödvin eller det mousserande vinet Cave (se nedan) som också produceras i regionen. Bitar av kött och bröd rostas ofta på träkolet när vårlökarna är färdiga och äts tillsammans med dessa.

Calçotadas äts särskilt ofta av katalanerna vid den årliga mat festen som varje år avhålls mellan november och april.

Crema catalana

Crema catalana är en traditionell och mycket populär katalansk dessert som tillagas av mjölk, ägg och socker – ofta tillsätts kanel och citron eller apelsinskal – och som vanligtvis serveras med en lag av bränd karamell på toppen.

Desserten finns omtalad i den katalanska litteraturen redan på 1300-talet varför den räknas som en av de första dokumenterade desserterna i sin kategori i den europeiska historian. Bland annat av den anledningen har det hävdats av många gastronomiska historiker att den är föregångaren till den idag mer kända och besläktade franska desserten crème brûlée. Det bör för god ordnings skull tilläggas att det är  många regioner som hävdar att just de har lagt grunden till den franska versionen av rätten.

Rätten kallas i Katalonien ibland även för Crema de Sant Josep och har fått sitt namn efter Josef från Nasaret, detta hänger samman med att desserten av tradition ingår som en speciell del i firandet av Josefs namnsdag den 19 mars.

På grund av sin koppling till firandet av Josef från Nasaret åts den tidigare nästan uteslutande denna namnsdag men idag äts den både på restaurang och i de katalanska hemmen under alla tider på året.

Vin

Katalonien har 11 vinregioner - Priorat, Penedès, Catalunya, Costers del Segre, Conca de Barberà, Montsant, Alella, Tarragona, Empordà, Pla del Bages och Terra Alta av vilka regionen Penedès nog är mest känd bland oss svenskar då det är den som producerar druvorna till det berömda vinet Cava ofta även kallat ”Kataloniens champagne”.

Moscatell

Ett annat typiskt katalanskt vin som du bör smaka på när du semestrar i Katalonien är det söta dessertvinet moscatell. Moscatell finns även på andra ställen i Spanien och i Medelhavsområdet och är besläktat med det franska muscatvinet. Moscatell är tjockare än sin franska släkting Muscat (och många andra av samma familj omkring Medelhavet) och den dricks dessutom nästan enbart som en så kallad digestif (en dryck som serveras efter maten) och inte som en aperitif (som normalt serveras före maten) som fallet är med det franska muscatvinet.

 

Läs mer

Information

Jag har här sammanställt lite fakta och information om Katalonien med ämnen som klimat och väder, befolkning och administration, språk och historia som inspiration till din semester i den vackra nordspanska regionen.
Om du vill ha ytterligare inspiration till din resa rekommenderar jag att du besöker vår blogg där du hittar intressanta artiklar om alla våra resmål i Spanien. Stort nöje och trevlig resa!

Geografi och befolkning

Katalonien ligger i det nordöstra hörnet av den iberiska halvön avgränsat av Pyrenéerna, Andorra och Frankrike i norr, Medelhavet åt öster, Aragonien mot väster och Valenciaregionen i söder.
Med sina 32 114 kvadratkilometer utgör Katalonien 6,3% av Spaniens totala yta på 505 992 kvadratkilometer, vilket gör den till landets sjätte största region. Regionen har med 699 kilometer även landets femte längsta strandlinje.

Näst största befolkningen i Spanien

Katalonien har den näst största befolkningen av de spanska regionerna med omkring 7 565 603 invånare överträffat enbart av Andalusiens 8 424 102 invånare. Av dessa  7 565 603 invånarna så bor hela 1 620 943 av dem i regionens huvudstad Barcelona som samtidigt är Spaniens näst största stad och en av Europas största metropoler med omkring 4,5 miljoner invånare.

En stor del av Kataloniens invånare är invandrare från andra regioner i Spanien eller från andra länder. På så sätt består 20% av Kataloniens befolkning av invånare som är födda på andra platser i Spanien än Katalonien medan ungefär 16% av den Katalanska befolkningen är födda utanför Spaniens gränser.

Administration

Katalonien är indelat i fyra provinser (provincias)  vilka är Barcelona, Girona, Lleida och Tarragona. Den största Katalanska provinsen mätt på invånarantal är Barcelona med 5 507 813 invånare vilket nästan är lika med hela Danmarks invånarantal. Den minsta provinsen i Katalonien är Tarragona med 805 789 invånare.
Utöver dessa fyra provinser så är regionen indelad i 947 kommuner på spanska kallade municipios varav vilka Barcelona är den suveränt största med 1 621 537 invånare.

Autonomi

Utöver att vara en av Spaniens sjutton autonoma (självstyrande) regioner så har den Katalanska befolkningen precis som andra nordliga spanska befolkningsgrupper ofta fört en inbiten kamp för ökat oberoende från den spanska staten. Detta ledde 1978 till att regionen tillsammans med två andra nordspanska regioner Baskien och Galicien tilldelades status som så kallad “historisk nationalitet” (nacionalidad histórica) enligt den spanska författningen från samma år.

Året efter 1979 tilldelades regionen av samma författning status som autonom region (Estatut d'Autonomia de Catalunya på Katalanska) vars befogenheter utökades i enighet med ett kontroversiellt författningsgodkännande 2006

Politisk dispyt

Dessa utökade befogenheter har senare blivit föremål för häftig politisk kritik inte minst från de kringliggande regionernas sida (Aragonien, De Baleariska Öarna och Valenciaregionen) vilka har beskyllt Katalonien för att handla osolidariskt och egoistiskt gentemot sina grannar. Detta tillsammans med protester framförda av det stora spanska partiet Partido Popular ledde till en rättssak i den spanska författningsrätten (Tribunal Constitucional).

Ogiltig omröstning

Författningsrätten slutade med att godkänna 182 av de i allt 223 artiklarna som utgör den grundläggande texten över ämnet i författningen men än idag är det häftig debatt i Spanien angående omfattningen av Kataloniens autonomi (självstyre). Nu senast i samband med det Katalanska parlamentets avhållande av en symbolisk folkomröstning om regionens frigörelse från Spanien i november 2014 som inte avhölls med samtycke från den spanska regeringen och som senare förklarats författningsvidrig av den spanska staten.

I denna omröstning röstade 1,86 miljoner av de totalt 2,3 miljoner valdeltagande katalanerna för frigörelse men politiska analytiker har pekat på att ett stort antal av de röstberättigade Katalanerna som är emot ett frigörande inte deltog i valet (eftersom de på förhand visste att den var ogiltig) och att diverse åsiktsmätningar fram till omröstningen såväl som åsiktsmätningar historiskt sett har pekat på ett flertal emot ett fullständigt frigörande från den spanska staten.

Ekonomi

Katalonien har länge varit Spaniens ledande ekonomiska lokomotiv med ett nominellt BRP (en regions svar på ett lands BNP) på 262,388 internationella dollar. Detta är inte bara mer än de övriga ekonomiska regionerna i Spanien utan även större än många länders BNP (t.ex. Finland).

Nummer två på listan över Spaniens regionekonomier är Madridregionen med 252,407 internationella dollar i nominellt BRP medan nummer tre på listan är Andalusien med 189,978 internationella dollar i nominellt BRP (siffror från 2010l).

Totalt utgör Kataloniens nominella BRP på 262,388 internationella dollar lite under en femtedel av Spaniens totala BNP på 1,408,711 internationella dollar (siffror från 2010).

Lägre tillväxt och svag arbetslöshetsbekämpning

Katalonien ligger däremot inte i toppen när det gäller tillväxt med en GDP tillväxt på 1,6%  2014 vilket är 0,6% under Spaniens totala GDP tillväxt på 2,0% 2014. GDP tillväxten är emellertid 0,2 % högre än genomsnittet för eurozonen  2014 på 1,4%.

Katalonien släpar även efter både Baskien, Navarra, Aragonien, Madrid-regionen, Kastilien och León med flera andra spanska regioner när det gäller bekämpandet av arbetslöshet. 2014 hade Katalonien 19,1% arbetslöshet vilket trots allt låg under den genomsnittliga arbetslösheten i Spanien 23.67%.

Klimat och väder

Katalonien har ett i huvudsak mediterrant klimat som karakteriseras av massor med soltimmar, varma somrar och milda vintrar. Klimatet varierar naturligtvis beroende på vilken del av regionen du befinner dig i vilket är bra att ha i åtanke innan du bestämmer vilken del av regionen du tänker besöka så du är förberedd på vilken väder- och klimattyp som dominerar i området du reser till.

Attraktivt vid kusten på vintern

I de bergiga delarna av regionen och då speciellt i de nordligt belägna Pyrenéerna är klimatet regnigare och kallare på vintern än i det mediterrant avgränsade området vid den Katalanska kusten. I de bergigaste områdena av regionen råder ett så kallat alpint klimat där det även kan snöa på vintern. De inre delarna av regionen har ett kontinentalt mediterrant klimat som kännetecknas av kyliga vintrar och mycket varma somrar.
Generellt har Katalonien ett klimat som gör det attraktivt att besöka regionen året runt men du bör vara uppmärksam på att kustområdena är de vädermässigt mildaste ställena att befinna sig på under vinterperioden.
Vädret under året i regionhuvudstaden Barcelona.

I det följande avsnittet kan du bilda dig en uppfattning om Kataloniens genomsnittstemperatur, genomsnittliga nederbörd och genomsnittligt antal soltimmar med utgångspunkt tagen i regionens huvudstad Barcelona.
Eftersom de uppgivna genomsnittsmåtten baserar sig på Barcelona som har ett utpräglat mediterrant klimat bör du ha i åtanke att de inte gäller för regionen som helhet.

Temperaturer

Barcelonas varmaste månad är augusti med en genomsnittstemperatur på 24 grader tätt följd av juli med 23 grader i genomsnitt och september med genomsnittliga 22 grader. Inte helt överraskande är de svalaste månaderna januari och februari, båda med 10 grader i genomsnitt, tätt följda av december med 11 grader i genomsnitt och mars månad med 12 grader i genomsnitt.

Det är värt att notera – om man tycker att 10 grader i genomsnitt i januari låter lägre än vad man hade förväntat – att Stockholm har en normal genomsnittstemperatur i januari på – 3 grader. Det innebär att genomsnittstemperaturen i Barcelona är 13 grader högre än i Stockholm.
Så om man inte hittar några andra orsaker till att resa så är vädret fortfarande en bra anledning för att resa till Katalonien under den svenska vintern.

Sol

Du har rikligt med tillfällen att njuta av solen i Barcelona och Katalonien men självklart mest på sommaren. Sommarmånaderna juni, juli och augusti är de sorligaste med hela 11 soltimmar om dagen i genomsnitt. 
De solfattigaste månaderna i Barcelona är januari och februari med i genomsnitt 5 solskenstimmar per dag tätt följda av månaderna mars och december med i genomsnitt 6 solskenstimmar per dag. 

Nederbörd

Den regnfattigaste månaden i Barcelona och Katalonien är juli med genomsnittliga 20 mm och juni månad med 30 mm i genomsnitt. Följande kommer nog som en överraskning för de flesta svenskar för de tredje mest regnfattiga månaderna är vintermånaderna december, januari, februari och mars samt vårmånaden april samtliga med en genomsnittsnederbörd på 40 mm och även september månad har 40 mm i genomsnittsnederbörd.

De nederbördsrikaste månaderna oktober med 90 mm i genomsnitt tätt följt av november med 70 mm och kanske inte så överraskande augusti med likaledes 70 mm i genomsnitt. Som jämförelse faller det i Stockholm genomsnittligen 90 mm i januari, och 70 mm i juni.

Språk

I Katalonien finns det tre officiellt erkända språk. Katalanska, spanska och aranesiska varav det sistnämnda är en dialekt av occitanska (som i sin tur är en variant av dialekten gascognska, ett romanskt språk som i likhet med katalanska och spanska härstammar från vulgärlatin).

Aranesiska talas enbart av några få tusen Katalaner i dalen Val d´Aran (därav namnet) som ligger i Pyrenéerna i den nordvästra delen av regionen medan spanska är det allmänt mest använda språket i de största katalanska städerna (särskilt Barcelona) där de flesta spanjorer av icke katalansk härkomst bor samt invandrare från andra länder (mest spansktalande från Latinamerika).

På landsbygden i Katalonien där de flesta katalanerna av katalansk härkomst bor är fortfarande katalanskan mycket utbredd och utgör ofta det dominerande språket.

Katalanska privilegier

Kataloniens delvisa autonomi (självständighet) i förhållande till den spanska staten sträcker sig långt tillbaka i historien  och det gör även strävandet efter att införa en aktiv språkpolitik till fördel för katalanskan.

De första omfattande och effektiva lagarna inom språkområdet började först träda i kraft under åren efter Francoregimens fall då många katalaner efter mer än 30 års förtryck mot det regionala självstyret – vilket för övrigt inte enbart gällde Katalonien utan de spanska regionerna i allmänhet – törstade efter att få sätta sin egen prägel på sin kulturella och historiska identitet genom skråmässiga regleringar.

Ända sedan dess har katalanska administrativt och politiskt sett varit priviligierat bland regionens olika språk och är idag huvudspråket i regionens administrativa institutioner. Dessa institutioner bedriver en aktiv och restriktiv språkpolitik – den så kallade normalización lingüística – för att främja spridningen av det katalanska språket inom en lång rad områden i det katalanska samhället.

Böter om man glömmer katalanskan

Som företagare i Katalonien kan man få böter om man inte erbjuder sina kunder all information även på katalanska (till exempel på menyn om det gäller en restaurang). Något liknande krav finns inte för spanska eller aranesiska.

För att lugna alla som inte behärskar det katalanska språket bör tilläggas att menyer och annan allmän information vanligtvis erbjuds även på spanska då det inte råder något förbud mot att erbjuda information på spanska (eller araneiska) så länge det i första hand erbjuds på katalanska.

TV-program på katalanska

Efter samma princip om fördel för katalanska erbjuds enbart grundskoleutbildning på katalanska. Som tv tittare i Katalonien måste man också kunna katalanska eftersom samtliga officiella katalanska TV program produceras på katalanska. På samma sätt är samtliga officiella handlingar som skickas ut till medborgarna från ledningen av det regionala självstyret – det så kallade Generalitat de Catalunya (Kataloniens regering) – skrivna på katalanska. Man kan emellertid som medborgare om man så önskar i absolut sista hand få samma information tillsänd på spanska.

Spanska populärast

I motsats till vad många svenskar och andra utlänningar tror och i rak motsats till vad  som dikteras av gällande språklagar från det regionala självstyrets sida så är det spanskan och inte katalanskan som är det populäraste språket i Katalonien.

Som ett bevis på detta visar en lingvistisk undersökning genomförd 2013 av Kataloniens självstyrande regering att 46.53% av de tillfrågade katalanerna ansåg spanska som varande ”deras språk” medan enbart 37.26% av de tillfrågade ansåg att katalanska var ”deras språk”.

I samma undersökning angav 45.92% av de tillfrågade katalanerna att de huvudsakligen använde spanska som dagligt tal medan 35.54% v de tillfrågade angav att de huvudsakligen använde katalanska som dagligt tal. Det var enbart 11.95% som angav att de dagligdags använde de båda språken lika mycket.

Politisk oenighet

Precis som i fallet med den allmänna och genomgripande frågan om hel eller delvis frigörelse från den spanska staten råder det i Katalonien även stor oenighet om den språkmässiga delen av frågan om huruvida katalanskan ska ha den priviligierade ställning som den lagstadgat åtnjuter i det katalanska samhället idag.

Såväl politiker som intellektuellt motiverade kritiker har kallat den nu gällande så kallade normaliseringspolitiken (normalización lingüística) för "repressiv" och "diskriminerande" i förhållande till det faktiskt sätt populärare och mer talade spanska språket. Försvararna av den gällande katalanska språkpolitiken (häribland så klart de ledande partierna i den katalanska självstyreregeringen som administrerar den) hävdar å sin sida att den rådande politiken är ”respektfull” och att den i vissa fall borde vara en förebild för andra länders språkpolitik.

Historia

Katalonien har enligt olika arkeologiska undersökningar visat sig ha varit bebott i mer än fyra tusen år med andra ord sedan äldre stenåldern/paleolitikum.

Med sin centrala placering vid Medelhavet och som brohuvud mellan den iberiska halvön och de centrala delarna av Europa har regionen dessutom påverkats av många olika etniska och kulturella strömningar genom historien.

Innan romarna på allvar gjorde sitt intåg i Spanien hemsöktes området av en lång rad olika folkstammar såsom kelterna, ibererna (som under en tid regerade tillsammans med kelterna som de så kallade keltibererna), fenicierna, grekerna och kartagerna. Samtliga folkslag präglade vart och ett på sitt sätt den iberiska halvön genom handel, immigration eller erövring.

Romerna

Katalonien var den första delen av Spanien som kom under romerskt herradöme. Detta skedde i kölvattnet av det andra Puniska Kriget som utbröt mellan romerska och kartagiska trupper i och omkring dåtidens Tarraco (nutidens katalanska stad Tarragona) och flera andra platser i Lleidaprovinsen i Katalonien. Detta utgjorde starten på flera härjningar på stora delar av den iberiska halvön från 218 före Kristus till 201 före Kristus.

År 197 före Kristus delade romarna sitt nyerövrade territorium i Spanien i två delar. Den norra delen Hispania Citerior som senare kom att heta Hispania Tarraconensis och fick dåtidens Tarraco (Tarragona) som huvudstad och den södra delen Hispania Ulterior som fick den andalusiska staden Córdoba som sin huvudstad.

Keltiberiska uppror mot romarna

Romarna kunde emellertid inte vila på sina lagrar i Katalonien eftersom flera lokala folkstammar med jämna mellanrum gjorde uppror mot den romerska annekteringen av det område som tidigare varit deras. Särskilt de keltiska stammarna – kända för sin krigskonst, sin våghalsighet och sin ståndaktighet – skapade problem för romarna.

Problemen löstes dock med tiden tack vare en rad olika strategier. Dels bekämpade romarna själva kelterna inifrån samtidigt som man allierade sig med kelternas största rivaler i norra Spanien nämligen vasconerna som bodde i det nuvarande Navarra, det västliga Aragonien och det nordöstliga La Rioja, detta folk förmodas ha varit baskernas förfäder.

Visigoterne

I den senare delen av 400-talet började det västgotiska kungadömet att utvidga sitt territorium i Frankrike samt konsolidera sin ställning på den iberiska halvön under ledning av den handlingskraftige men samtidigt brutale kung Eurik (466-480 efter Kristus).

Dessförinnan hade västgoterna redan under den tidigare delen av århundradet spridit skräck och oro i Det Västromerska Riket genom att på tre dagar inta deras tidigare huvudstad Rom år 410. Detta skedde enligt utsago utan att orsaka några större skador på vare sig stadens infrastruktur eller civilbefolkning.

Eurik erövrar Hispania Tarraconensis

Euriks trupper fördrev bland annat sveberna från Lusitania i den västra delen av iberiska halvön genom erövrandet av provinsens huvudstad Emerita Augusta (nutidens Mérida i regionen Extremadura) år 469. Detta skedde enbart tre år efter att Eurik tagit tronen i besittning genom att dräpa sin äldre bror kung Theodorik II av Västgoterna (som i sin tur tidigare intagit tronen genom att dräpa sin äldre bror kung Thorismund).

Eurik strävade emellertid efter att få en ännu större del av kakan (iberiska halvön) och 472 fyra år före Västromerska Rikets fall år 476 efter Kristus erövrade hans trupper  den romerska provinsen Hispania Tarraconensis vilken som tidigare nämnt hade den nuvarande katalanska staden Tarragona som sin huvudstad.

Morerna

Det västgotiska herradömet i Katalonien blev under de följande århundradena utmanat av andra äregiriga folkslag och riken som ville ha del av den iberiska halvön.

Detta gällde bland annat Det Östgotiska Kungadömet, Det Bysantinska Riket och Franker Riket som alla otålmodigt bankade på Västgoternas dörr – som utöver att försvara sig mot dessa fiender – dessutom måste utkämpa sina vanliga stridigheter med Baskerna samt åtskilliga inbördeskrig.

Det lyckades emellertid västgoterna att behålla makten i regionen ända fram till år 718 vilket man bland annat lyckades med tack vare allianser och giftermål som man klokt ingick med några av sina argaste motståndare däribland frankerna.

År 718 lyckades västgoterna inte längre hålla stånd då de berbisk/arabiska morerna trängde upp från de södra delarna av den iberiska halvön som de hade erövrat från sin bas i Nordafrika år 711 och området blev nu en del av den moriska Ummayadprovins. 

Frankisk buffertzon

Morerna hade svårt att behålla greppet om den nordöstra delen av Spanien på grund av att Franker Riket norr om nutidens Katalonien försvarade sin södra flank mot morerna genom erövringen av det sydfranska häradet Roussillon år 760 och Barcelona år 801. Efter detta upprättade frankerna de olika häraden i området som senare under Medeltiden kom att tillhöra regionen Katalonien.

År 795 upprättade Karl Den Store - som härskade över Franker Riket från år 768 fram till sin död 814 – dessutom en buffertzon i den södra delen av Frankrike och den nordöstra delen av iberiska halvön kallad Marca Hispanica som skulle beskydda Franker Riket mot morerna.

Vasallstat under Aragoniens krona

1137 blev de katalanska häraderna, som hade instiftats av den frankiske kejsaren och efterföljande administrerats av frankiska adelsmän, en del av Aragoniens krona efter att greven av Barcelona, Ramon Berenguer IV, gick med på att gifta sig med den aragonska drottningen Petronilla av Aragonien på inrådan av hennes far kung Ramiro II. Härigenom blev grevskapet Barcelonas de facto en vasallstat under Aragoniens krona

Kataloniens frigörelse från Languedoc

1258 ingick Jakob I av Aragonien en traktat - kallad Corbeiltraktaten - med den frankiske kungen där han avstod sina besittningar i Occitanien och erkände honom som arvinge till den karolingiska dynastin.

I gengäld upphävde den frankiske kungen i samma traktat sitt feodala herradöme över de katalanska häraderna varmed de facto unionen mellan de katalanska häraderna och Aragoniens kungadöme blev juridiskt bindande. Härigenom uppstod även den slutgiltiga geografiska avgränsningen mellan den sydfranska regionen Languedoc och Katalonien.

Utgångspunkt för expansion i Medelhavet

På grund av regionens läge vid Medelhavet blev Katalonien – och särskilt regionens nuvarande huvudstad Barcelona – en viktig utskeppningsplats och centrum för den aragoniska kronans expansion som hungrigt rövade bland de övriga kungadömena omkring Medelhavet häribland kungadömet Valencia, kungadömet Mallorca och kungadömet Sicilien vilka samtliga blev en del av Aragoniens Krona.

Med och mot den spanska kronan

1469 gifte Ferdinand II av Aragonien sig med Isabella I av Kastilien - det kungliga paret som senare skulle bli kända som “De Katolska Monarkerna” – och med det giftermålet började konturerna av ett enat spanskt kungadöme att ta form på den ännu icke existerande spanska nationens karta.

Även om både Aragoniens och Kastiliens kungadömen i första hand bevarade sina egna territorialgränser och institutionella traditioner så ledde den nya monarkiska enheten i Spanien till att den juridiska och institutionella makten undan för undan lämnade de aragonska och kastilianska kungagemaken för att istället förflytta sig in i den nya spanska kronans institutioner.

Katalanskt uppror

Under 1500- och 1600-talet blev klyftan mellan den nya spanska tronens törst efter ytterligare centralisering å ena sidan och Kataloniens delvisa självstyre som vasallstat under den aragonska kronan å andra sidan större och större. Till sist flammade den upp i en klar låga som bland annat ledde till det så kallade “Katalanska Upproret” (Guerra dels Segadors på katalanska) mellan 1640 och 1659.

Historisk måttstock för separatisterna

"Det Katalanska Upproret" var en direkt följd av de kastilianska truppernas närvaro i Katalonien under 30 åriga kriget  - och dessa truppers utnyttjande av de katalanska böndernas resurser. Kriget som utbryter används som historisk måttstock bland de katalanska separatisternas arsenal av argument för en större grad av autonomi och mynnar ut i den Pyreneiska freden 1659 varvid Katalonien tvingas avstå grevskapet Roussillon, som idag är en del av Frankrike.

Även om Katalonien tvingas ge ifrån sig land till sin allierade partner Frankrike kan upproret mot den centrala spanska kungamakten i den så kallade “Guerra dels Segadors” ses som ett av de första försöken att tillskansa sig mer decentraliserad makt från katalansk sida. Ett självständighetsbehov som har fortsatt att dyka upp genom den katalanska historian och nu senast i den kontroversiella omröstningen om frigörelse från den spanska staten som hölls 2014 (läs mer i avsnittet om Kataloniens autonomi).

 

Valfri avresedag och reslängd på samtliga hotell