Resor till Madrid

Bienvenidos a Madrid ...

Konstmuséer i världsklass, restauranger och matställen i alla kategorier från den lilla blygsamma tapasbaren till stjärnbeströdda mattempel, utmärkt arkitektur, en hundraår gammal, intressant historia och ett enormt kulturarv – allt detta och mycket mer är essensen av det Madrid, som jag har fallit pladask för.
Spaniens härliga huvudstad är ett eldorado för en upplevelsestörstande turist, så det är bara att ta för sig!

Runt i Madrid

Madrid är en härlig stad att vara turist i – den är överskådlig och enkel att ta sig runt till fots. Jag tycker att en bra utgångspunkt för din upptäcktsresa i Madrid är den hektiska platsen, Puerto Del Sol, varifrån gatorna sträcker sig i alla riktningar precis som strålar från en sol. Härifrån kan du gå längs Calle de Alcalá och på 10 minuter vara framme vid Plaza de Cibeles, med den berömda fontänen som varenda fotbollsentusiast känner igen. Här firar Real Madrid-fans, och ibland även spelarna, den berömda klubbens mästerskap. En annan av strålarna från solen är gågatan Calle Preciados och tillslutande gator, som är ett paradis för varje shoppare. Du kan strosa längs Calle Mayor, och via ett par mindre gator, är du framme vid en annan av stadens stora platser, sköna Plaza Mayor, på mindre än 5 minuter, som är omringad av vackra 1700- och 1800-tals byggnader. Det är en bra plats för att slå sig ner på ett av de många caféer med en kopp kaffe eller något annat drickbart, känna av stämningen och föreställa sig platsens turbulenta historia med tjurfäktningar och bränning av kättare under den spanska inkvisitionen. Idag är det fridfullt och stämningsfullt – en av de oaser, som jag gillar väldigt mycket.

Från Plaza Mayor kan du sicksacka dig till Plaza de Oriente med det imponerande kungliga slottet – om du har tid, så ta en rundtur i slottets vackra rum. Jag minns speciellt ljuskronorna – så många och nästan alla är olika. Från slottet måste jag förbi en annan oas, nämligen mysiga Plaza Santa Anna, där jag ska ha en förfriskning i ett av Ernest Hemingways många stamkrogar, Cerveceria Alemana.

Om du vill titta runt i olika butiker, så är Salamanca-kvarteret norr om Retiro-parken rätt ställe. Här finns både eleganta modebutiker, antikvitetshandlare, konstgallerier och den stora livsmedelsbutiken, Mercado de La Paz.
Det finns så många andra ställen, du också bör kika närmare på, så det är bara att ta fram resguiden, kartan och ett par sköna vandringsskor.

Madrids ”Den Gyllene Triangeln” – Triángulo del Arte

Det är inte för att jag är en stor konstkännare, men när jag är i städer med fina konstmuséer, så måste jag kika in, och i Madrid får jag verkligen lusten tillfredsställd. Staden är välsignad med en rad enastående konstmuséer och de 3 största skapar det, som kallas Den Gyllene Triangeln. Först och främst består den av det imponerande Museo del Prado med verk av konstnärer som Goya, El Greco och Velázquez – du blir överväldigad, så avsätt gott om tid till detta besök. Jag hade en av mina bästa stunder på Prado, då jag var runt muséet med en duktig guide – vilken upplevelse. Inte långt härifrån ligger ett annat av de 3, nämligen Centro de Arte Reina Sofia, där huvudattraktionen måste vara Picassos berömda Guernica, men det finns även annat ögongodis i form av mästerverk signerade Dalí og Miró. På detta museum blev jag satt på plats av ett pekande finger och en huvudskakning, eftersom man absolut inte får sticka in huvudet under avspärrningen runt Guernica för att se bättre – det gör man bara inte! Medan Prado och Sofia Reina primärt ställer ut verk av spanska konstnärer, kan du på det tredje muséet, Museo Thyssen-Bornemisza, frossa i många hundra års italiensk, holländsk, tysk och engelsk konst i världsklass.

Det folkliga och det kontroversiella

Real Madrid FC på Estadio Santiago Bernabeu – enbart tanken kan tända gnistan hos alla med bara en gnutta fotbollsintresse, och trots att jag själv bara följer med i Superligans resultat utan att lägga märke till olika arenor, så tror jag nog att en fotbollsmatch på Bernabeu ska ingå i min nästa tur till Madrid. Jag kan föreställa mig en rysning längs ryggraden, när jag sitter på den stora arenan omgiven av omkring 85 000 åskådare, varav de flesta hejar på de vitklädda hjältarna.

Vad sägs om något mer kontroversiellt, nämligen tjurfäktning. Jag tror inte, att jag kommer att gå, men jag är heller inte blind för att tjurfäktning är en viktig del av livet – och ett stort kulturarv – i hela Spanien och även här i Madrid. På den stora tjurfäktningsarenan, Plaza de Toros, pågår kampen mellan man och tjur – en kamp, där resultatet är uppgjort på förhand – och det är sällan till tjurens fördel!

Utan mat och dryck…..

Vi svenskar har inte riktigt samma matvanor som våra värdar. I Spanien äter man en lätt frukost, desayuno, som ofta bara består av en kopp kaffe och lite sött bröd. Många spanjorer tar en frukost på ett café på vägen till jobbet.

Dagens stora måltid är lunchen, comida, som ofta äts vid 14.30 och består av 3 rätter och avslutningsvis kaffe. Middagen, cena, är ofta lite lättare än lunchen och består inte nödvändigtvis av 3 rätter – ”riktiga” spanjorer äter först middag vid 21-tiden eller kanske ännu senare.

Vi behöver ju inte följa dessa matvanor till 100% och min nordeuropeiska mage kommer nog att kurra oroväckande vid bara tanken om de många timmar mellan frukost och lunch, så det är tur, att jag kan svänga förbi en tapasbar och få ett par av de många spännande små tilltugg. Om du vill gå på en liten upptäcksfärd i ”tapas-världen” kan jag rekommendera ett besök i den vackra, gamla marknaden, Mercado de San Miguel.

Ett mysigt ställe för middag vore världens äldsta restaurang, Sobrino de Botín, som är speciellt känd för dess läckra helstekta griskulting och oslagbara stekta lamm. Restaurangen är en ren aptitretare, och när jag var på besök med en flock goda vänner för ett par år sedan, var vi exalterade över både maten och de mysiga lokalerna. Annars är det bara att kasta sig ut i det – spanjorerna älskar god mat, de är bra på att laga den, och bra restauranger finns överallt.

Naturligtvis ska du njuta av ett glas gott spanskt vin till maten, d.v.s. om du inte hellre vill ha en kall cerveza! Du får prova dig fram till vilken du tycker smakar bäst, och det finns tillräckligt att välja mellan här i världens tredje största vinproducerande land.

Det är också nära till hands att avsluta måltiden med Spaniens motsvarighet till den franska konjaken, nämligen en spansk brandy såsom Carlos Primero, Torres 10 eller Cardinal Mendoza, som är några av dem som vi här på Hideaways gillar.

Nästa gång du planerar en storstadssemester, så hoppas jag, att du tänker på Madrid. Du kan vara alldeles säker på, att du inte kommer att bli besviken, du kommer tvärtom att återvända hem med stora upplevelser och med känslan av, att ha kommit nära den spanska själen – kanske kommer du att tänka precis som jag, att detta var alltså inte sista gången jag var i Madrid, så du kommer antagligen att lämna staden med ett ”farväl och på återseende”.

Läs mer om Madrid

Sevärdheter

Jag har här valt ut några få av alla de sevärdheter som du har möjlighet att se och uppleva under din semester i Madrid. Beskrivningarna är enbart avsedda som inspiration till din resa och vi reserverar oss för eventuella faktafel.
Om du har lust att läsa mer om andra sevärdheter i Madrid så rekommenderar jag att du besöker vår blogg om resor där du hittar intressanta artiklar om samtliga våra resmål i Spanien. Stort nöje och trevlig resa!

Palacio Real de Madrid

Palacio Real de Madrid som ordagrant översatt betyder ”Madrids kungliga palats” är ett 135 000 kvadratmeter stort palats som är byggt i berninisk stil (barock) under perioden 1738 till 1755. Palatset fungerar fortfarande som officiellt hem för det spanska kungahuset även om kungafamiljen inte längre bor där utan vanligtvis håller till på det mindre Palacio de la Zarzuela i utkanten av Madrid.

Europas största palats

Palatset som ligger i den västra delen av Madrids centrum består av hela 3 418 rum och är det största palatset i Europa sett till golvytan. Palatset rymmer sällsynta samlingar av möbler, porslin, instrument, silverföremål och konst, häribland målningar av stora spanska mästare som Goya, Caravaggio och Velázquez.

En del av palatsets rum är öppna för allmänheten men inte när kungahuset använder det vid offentliga tillfällen som statsbesök och liknande.

El Escorial

Trots sin position som Spaniens kungliga huvudsäte i mer än 400 år så är det inte bara Palacio Real de Madrid som erbjuder en inblick i det spanska kungadömets intressanta historia. Omkring 45 kilometer utanför Madrid i nordvästlig riktning, i staden San Lorenzo El Escorial, ligger det kungliga slottet, klostret, museet och biblioteket med det ärevördiga namnet El Monasterio de San Lorenzo de El Escorial vilket idag är en av Spaniens mest betydelsefulla historiska byggnader.

Byggnadskomplexet, som samtidigt är en av Spaniens mest besökta sevärdheter med omkring en halv miljon besökare varje år, används idag mest som kloster men har varit ett av de kungliga sätena för den spanske kungen ända sedan det byggdes av Felipe II på 1500-talet.

Palatset utnämndes 1984 till världsarv av UNESCO.

Pradomuseet

Konstmuseet El Prado vars fullständiga namn på spanska är El Museo Nacional del Prado ligger vid den berömda boulevard Paseo del Prado i den centrala delen av Madrid. Pradomuseet ligger nära Museo Thyssen-Bornemisza och Museo Nacional Centro de Arte Reina Sofia vilka tillsammans med Pradomuseet utgör den så kallade Triángulo del Arte (“Konsttriangeln”) i Madrid.

Världens största samling av spansk konst

Det är ett av de största och finaste konstmuseerna i världen och innehåller bland annat världens största samling av spansk konst med verk av berömda spanska mästare som Goya och Velázquez. Här finns även en av världens finaste samlingar av europeisk konst från 1100-talet till 1800-talet och dessutom den största samlingen av italienska mästerverk utanför Italien. Ett av museets mest kända verk är mästerverket Las Meninas av Velázquez.
Museet rymmer mer än 7 600 målningar, 1 000 skulpturer, 4 800 tryck och 8 200 teckningar. Med sina omkring 2,3 miljoner besökare årligen är museet ett av de mest besökta i Spanien och det åttonde mest besökta museet i världen.

Läs mer om museet på deras egen officiella hemsida.

Puerta de Alcalá

Den neoklassicistiska stadsporten Puerta de Alcalá invigdes 1778 under Karl III regeringstid och är idag en av de mest kända stadsportarna i Madrid.

Porten som står på Plaza de la Independecia var en av flera stadsportar som ledde in till staden från områdena omkring den spanska huvudstaden på den tiden som staden fortfarande omgärdades av en försvarsmur. I stadsporten Puerta de Alcalás fall ledde den väg som gick i stadsportens förlängning till staden Alcalá de Henares som ligger 35 kilometer norr om Madrid, därav namnet på stadsporten.

Lång historia

Under sin mer än 235 år långa historia har stadsporten utgjort platsen för många olika funktioner och händelser, bland annat användes den under en period vid de säsongsmässiga flyttningarna av får in och ut ur staden.

1921 blev den spanske parlamentspolitikern och förmannen för ministerrådet Eduardo Dato e Iradier skuten av lokala anarkister när han var på väg över Plaza de la Independencia i närheten av porten. I maj och juni  2001 anlades en rad angränsande trädgårdar vid porten med anledning av Madrids utnämning till värdens ”bokhuvudstad”.

Puerta del Sol

Puerta del Sol “Solens Port” är idag en av Madrids mest kända och besökta torg (“plazas”) men som namnet antyder fanns här ursprungligen en av stadens många medeltida stadsportar.

Portens namn kommer ursprungligen från dess placering åt öster varifrån man kunde se den uppstigande morgonsolen vilken även är avbildad i stadsportens emblem. Detta namn har senare gått i arv till torget.

Spaniens symboliska centrum

Historiskt har torget utgjort en viktig mötesplats för stadens borgare, trafikknutpunkt mellan de olika stadsdelarna och som postcentral för post från olika delar av det spanska riket för här byggdes torgets berömda posthus mellan åren 1766 och 1768. Byggnaden används idag av Madrids regionala regering.

En liten bit norr om det gamla posthuset finns en sten med inskriptionen ”kilómetro cero” (“kilometer noll”) vilket innebär att posthuset har varit betraktat som Spaniens symboliska (geografiska) centrum.

I modernare tid har torget bland annat blivit känt för att vara den plats där den årliga nedräkningen till nyår äger rum (visas i statlig TV) samt vara platsen för större politiska manifestationer.

Plaza Mayor

Plaza Mayor är liksom Puerta del Sol ett av Madrids mest kända plazas dessutom ligger det så nära Puerta del Sol att du lätt kan gå emellan dem.

Plazan stammar i sin nuvarande form från 1790 då torget rekonstruerades efter en rad våldsamma bränder men de ursprungliga konturerna av torget sträcker sig mycket längre tillbaka i tiden och härrör från 1617 när det gamla torget Plaza del Arrabal byggdes om.

Använts vid tjurfäktning och offentliga avrättningar

Det rektangelformade torget har nio ingångar och är omgivet av trevåningshus med totalt 237 balkonger som vetter ut mot torget. Mitt på torget står en bronsstaty föreställande kung  Filip III av Spanien som restes 1616.

Genom sin flera hundra år gamla historia har torget bland annat använts som marknadsplats, fotbollsplan och tjurfäktningsarena. Dessutom användes torget som avrättningsplats för hedningar som dömts till döden av den beryktade inkvisition.

Museo Thyssen-Bornemisza

Museo Thyssen-Bornemisza startade som en av världens finaste privata konstsamlingar som tillhörde den tysk-ungerske baronen, entreprenören och konstsamlaren Heinrich Freiherr Thyssen-Bornemisza de Kászon et Impérfalva med ursprung i hans hem i Lugano i Schweiz. Samlingen utökades senare av baronens son Hans Heinrich Thyssen-Bornemisza.
1992 flyttade Hans Heinrich Thyssen-Bornemisza museet till Madrid under inflytande av sin spanska fru Carmen "Tita" Cervera (en före detta fröken Spanien). Ett år senare 1993 köpte den spanska staten hela baronens samling som vid det tillfället bestod av 715 konstverk.

Del av konsttriangeln

I dag utgör museet en av de tre punkterna i den berömda konsttriangeln varav de två andra är som tidigare nämnts Pradomuseet och Museo Nacional Centro de Arte Reina Sofia.

Museet rymmer bland annat en lång rad målningar från renässans-, barock- och rokokokonsten, en stor samling av italienska målningar från 1300- och 1400-talet, flamländsk och holländsk konst från 1400- och 1500-talet, nordamerikansk konst från 1700- och 1800-talet samt mästerverk från den tyska expressionismen och den impressionistiska, postimpressionistiska och kubistiska genren.

Läs mer om museet på deras officiella hemsida.

Museo Nacional Centro de Arte Reina Sofia

Det sista hörnet i den så kallade “gyllene konsttriangeln” i Madrid är Museo Nacional Centro de Arte Reina Sofia som är uppkallat efter drottning Sofia av Spanien. Museet rymmer huvudsakligast spansk konst med mästerverk inom modern spansk målarkonst såsom Picassos berömda målning Guernica.

Därutöver rymmer museet betydande verk av en annan av 1900-talets stora konstnärer Salvador Dalí samt verk av andra stora spanska målare som Joan Miró, Antoni Tàpies, Pablo Serrano och José Gutiérrez Solana.

Mindre samling av internationell konst

Museet rymmer även en mindre samling av internationell konst med verk av bland andra Yves Klein, Max Ernst och Georges Braque samt ett konstbibliotek med 100 000 böcker, över 3 500 ljudupptagningar och omkring 1 000 videoinspelningar som står till gratis förfogande för museets gäster.

Läs mer om museet på deras egen officiella hemsida.

Den kungliga botaniska trädgården

När den spanske kungen Ferdinand VI av Spanien 1755 grundade den idag åtta hektar stora kungliga botaniska trädgården Jardín Botánico de Madrid  så låg den inte på samma plats som idag. Tidigare låg den i  Soto de Migas Calientes nära Manzanaresfloden men idag ligger den vid Paseo del Prado nära Pradomuseet.

Den nya placeringen beror på att Ferdinand VI efterträdare och styvbror Karl III av Spanien 1781 lät flytta trädgården till sin nuvarande adress vid Pradomuseet på grund av utrymmesskäl sedan trädgården utvidgats betydligt i flera omgångar.

Nationellt läroställe för botanik

Med trädgårdens nya placering blev dess funktion inte bara att visa upp olika sorters växter utan även att tjäna som ett nationellt läroställe för botaniker och som ett ställe att bevara, studera och klassificera alla de växter man hämtade hem från alla jordens hörn (inte minst från kolonierna i Amerika).

De växter som hämtades hem av kungens utsända ”växtsamlare” från dessa delar av världen hade som regel först varit förbi den botaniska trädgården på Teneriffa som tjänade som en mellanstation och ett acklimatiseringsställe mellan den nya världen och den gamla världen (läs mer under Teneriffa - Sevärdheter).

Mer än 5 000 olika växtarter

I dag kan den botaniska trädgården visa upp mer än 5 000 olika växtarter från Europa, Amerika och Stillahavsområdet. Trädgården är indelad i tre olika avdelningar så kallade terrasser, Terraza Alta o de los Laureles ("Den övre Terrassen eller Lagerbärsterrassen"), Terraza del Plano de la Flor ("Blomsterterrassen"), och Terraza de los Cuadros ("Fyrkantsterrassen").
Trädgården har även ett herbarium (en samling av pressade och torkade växtdelar eller hela växter) som är det största i Spanien och som nu har mer än en miljon exemplar i sin imponerande samling.

Läs mer om den botaniska trädgården på deras egen officiella hemsida

Läs mer

Mat och dryck

Madrid har tidigare fått stå i skuggan av de gastronomiska bedrifterna som blivit ett kännetecken för regionerna Katalonien och Baskien som är av ren världsklass. Men på de senaste åren har Madrid vuxit väldigt mycket på det gastronomiska området och staden erbjuder idag en skön blandning av traditionell madridisk kokkonst, innovativ nueva cocina gastronomi (med inspiration från Katalonien) och en mängd fantastiska tapasbarer.

Jag har här nedan valt ut ett par av de kulinariska specialiteter som du kan smaka på under din semester i Madrid.
Smaklig spis och trevlig resa!

Cocido madrileño

En av de mest traditionella rätterna i Madrid är den stadiga men välsmakande och kikärtsbaserade gryträtten Cocido madrileño vilket betyder ”gryta från Madrid”. Rätten som består av en blandning av olika sorters kött och grönsaker som varierar från hus till hus och restaurang till restaurang är särskilt populär i Madrid under vintern när de svala vindarna sveper ner från de närliggande bergen.

Kikärtor viktigaste beståndsdelen

Rätten innehåller vanligtvis potatis, morötter, gröna bönor, kål, majrova och naturligtvis kikärtor som är rättens viktigaste beståndsdel. När det kommer till kött så innehåller rätten vanligtvis kycklingkött, fläskkött (häribland korv av fläskkött och då framförallt chorizo, morcilla och jamón serrano) samt nötlägg. Ofta tillsätter man även skinkben för att ge rätten mer smak. Till sist tillsätts en blandning av köttfärs, ströbröd, persilja och andra kryddor.

Sefardiskt ursprung

Den sista blandningen av ingredienser sägs vara en ersättning för de ägg som ingick i den gamla sefardiska rätten adafina som cocido madrileño sägs vara inspirerad av när den uppkom under medeltiden. I gengäld anses det att det fläskkött som traditionellt ingår i rätten och som inte ingick i den sefardiska rätten (på grund av religiöst påbud mot fläskkött) ursprungligen var ett sätt för de omvända judarna (marranos) att visa sin nyvunna kristenhet i den på den tiden inkvisitionshärjade staden.

Patatas bravas

Patatas bravas även kallad patata a la brava är inte en rätt som är specifik för Madrid utan serveras på barer och restauranger i hela Spanien. Men den är omåttligt populär i den spanska huvudstaden inte minst som en del av det rika utbudet av tapasrätter på någon av de många förträffliga tapasbarerna i stan.

Enkel rätt

Rätten består i all enkelhet av potatis som skärs i små bitar och som därefter kokas i saltat vatten innan de fritteras i olja. Till sist serveras de med en sås som varierar från ställe till ställe och från region till region men som ofta utgörs av en kryddad tomatsås och ibland även av en katalansk eller valenciansk aiolisås.

Patatas bravas äts ofta tillsammans med chorizokorv, chistorrakorv, stekt fisk eller inbakad kyckling men i princip kan den ätas till vilken tapasrätt som helst så länge inte den också är baserad på potatis.

Soldadito de Pavia

Soldadito de Pavia är sitt namn till trots en förrätt som är mycket utbredd i Madrids kök. Enligt vissa källor uppfanns rätten på en specifik taverna på Calle de Tetuán i Madrid. Rätten består av panerad (i rebozadodeg) och friterad torsk som serveras tillsammans med röd paprika. Rätten serveras vanligtvis kall och avnjuts tillsammans med ett glas vin på Madrids tapasbarer.

Rätt med rötter i Madrids historia

När det kommer till rättens märkliga namn så har det aldrig nåtts någon enighet bland de gastronomikunniga i Madrid om var det härstammar ifrån. En del menar att det härstammar från slaget vid Pavia 1525 där de spanska trupperna slog de franska iförda röda husaruniformer vars färg skulle kunna jämföras med rätten. Andra menar att namnet kommer av husarernas medverkan vid statskuppen 1874 under ledning av den upproriske generalen Manuel Pavía och som därefter fick stadens invånare att tänka på husarernas röda uniformer när de åt den röd och vit randiga maträtten.

Hur det än förhåller sig med namnets ursprung så är en sak säker det är en rätt med djupa rötter i Madrids dramatiska och färgrika historia.

Oreja a la plancha

Oreja a la plancha som även kallas oreja de cerdo (“grisens öra”) är en rätt som nog får en och annan svensk att höja på ögonbrynen (kanske till och med knipa ihop munnen). Rätten består precis som namnet antyder  av grisöra som har skurits i strimlor eller tärnats för att sedan stekas i en panna med finhackad vitlök och persilja varpå det hela blandas i en kryddig sås. I en speciell variant från Madrid tillsätter man även svamp och bacon.

Ofta äts denna rätt tillsammans med andra rätter som är typiska för Madrids kök såsom patatas bravas, riñones al jerez eller soldaditos de Pavía (se ovan). Även om rätten ofta ingår i en tapasmeny och ofta äts tillsammans med olika tapasrätter betraktas den som regel som en självständig rätt snarare än som en tapasrätt.

Läs mer

Information och fakta

Jag har här sammanställt lite fakta och information om Madrid bland annat gällande stadens läge, befolkning, administration, historia, klimat och väder viket kan tjäna som bakgrundskunskap och inspiration inför din semester i Madrid. Vi reserverar oss för eventuella faktafel och felskrivningar.


Om du vill ha ytterligare inspiration inför din resa rekommenderar jag att du besöker vår blogg där du hittar intressanta artiklar om samtliga våra resmål i Spanien. Stort nöje och trevlig resa!

Läge och befolkning

Madrid som är Spaniens största stad och tillika huvudstad ligger vid Manzanaresfloden i den centrala delen av det spanska fastlandet omgiven av regionerna Kastilien, León och Kastilien la Mancha.

Med sina omkring 3,3 miljoner invånare och ca 6,5 miljoner om man räknar ”stor Madrid” med det omkringliggande landet och förorterna (bara 3 miljoner mindre än hela Sverige). Detta gör Madrid till den tredje största staden i den Europeiska Unionen sett till invånarantal, bara London och Berlin är större.

Regionen Madrid

Madrid har en yta på lite över 605 kvadratkilometer och ligger i Comunidad de Madrid som är en av Spaniens 17 autonoma regioner. Regionen var tidigare en del av den historiska regionen Castilla la Nueva som 1978 delades i de två regionerna Comunidad de Madrid och Castilla de la Mancha.

Madridregionen är den tredje största regionen i Spanien sett till invånarantal (knappa 14% av den totala spanska befolkningen bor här) och den tolfte största om man ser till regionens yta.

Administration

Madrid är indelat i 21 distrikt (distritos) vilka i sin tur är indelade i 128 så kallade barrios (som bäst kan beskrivas som kvarter på svenska) som i det här sammanhanget även utgör ett administrativt område.
Det metropola området av Madrid vilket även inkluderar förorterna runt Madrid är indelat i 40 kommuner. Området är på lite mer än 46 000 kvadratkilometer och utgör det tredje största metropola området i den Europeiska Unionen.

Klimat och väder

Madrid har ett övervägande mediterrant klimat med kontinental påverkan men betecknas ibland även som ett subtropiskt klimat (enligt Siegmund/Frankenbergs kilmatklassificering). Staden har förhållandevis kalla vintrar (som regel kallare än på många andra ställen i Spanien) och varma somrar.

Temperaturer

På grund av att Madrid ligger 667 meter över havet och nära bergskedjor såsom Sierra de Guadarrama är det stora svängningar i stadens temperatur. Det är faktiskt en skillnad i den genomsnittliga temperaturen för den kallaste och den varmaste månaden under året på hela 19 grader.

De två varmaste månaderna på året är juli och augusti med en genomsnittstemperatur på 25 grader följt av september med genomsnittliga 22 grader och juni med 21 grader i genomsnitt.

Den kallaste månaden på året är januari med 6 grader i genomsnitt följd av december och februari med genomsnittliga 7 grader samt november och mars med 10 grader i genomsnitt.

Solskenstimmar

Flest solskenstimmar får du i juli månad med hela 13 solskenstimmar per dag i genomsnitt tätt följd av juni med 12 solskenstimmar i genomsnitt samt maj och augusti med genomsnittliga 10 timmar.

Den månad på året som har minst sol är december med bara 1 solskenstimme per dag i genomsnitt följd av november, januari och februari med 2 solskenstimmar per dag i genomsnitt.

Nederbörd

De månader på året som har mest nederbörd är april, november och december med 50 mm i genomsnitt följda av oktober, maj, januari och februari som samtliga har ett genomsnitt på 40 mm regn. De torraste månaderna på året är juli och augusti med 10 mm i genomsnitt följda av september med 20 mm regn i genomsnitt.

Madrid kan ibland även få snö men det är mycket svårt att förutse om och i så fall hur mycket snö som faller under året. Staden har i genomsnitt tre dagar med snö per år och dessa dagar infaller i december, januari eller februari.

Historia

Madrid existerade som stad långt tidigare än det finns skriftliga vittnesbörd om. Arkeologiska utgrävningar vid floden Manzanares visar på att staden har existerat långt tillbaka i förhistorisk tid.

Senare beboddes området av det keltiska folket carpetani vilka var besläktade med det mer kända keltiberer folket som kom till den iberiska halvön på 600-talet före Kristus. Man har även funnit spår i området av romerska villor och västgotiska nekropoliser samt en västgotisk basilika.

Moriska epoken

Det första historiska dokumentet som nämner Madrid som stad är från andra halvan av 800-talet då stora delar av staden var i morisk besittning.

Emiren Muhammad I av Córdoba byggde en fästning (en så kallad alcazar) i närheten av Manzanaresfloden som ett värn mot den kristna reconquistan (återerövringen) från norr. Fästningen var även en utgångspunkt för erövringståg in i det kristna kungadömet Léon och Kastilien på gränsen till den redan erövrade regionen Al-Andalus (dagens Andalusien) i söder.

Del av kungariket Kastilien

Morerna höll staden fram till 1085 när Toledo föll i Alfonso VI av León och Kastilien händer varigenom båda städerna blev en del av Kastilien.

Staden fick titeln Villa men det var först 1188 som staden erhöll sina juridiska rättigheter och representation i kungariket Kastilien och det gick ytterligare 14 år innan staden fick lov att administrera sitt eget stadsråd 1202.

Madrid blir den spanska monarkins huvudstad

Omkring 300 år senare 1561 när den spanska monarkin leddes av Filip II av Spanien flyttades den kungliga domstolen från staden Valladolid (kungariket Kastiliens dittillsvarande huvudstad) till Madrid.

Flytten av den kungliga domstolen var inte bara en symbolisk förändring i det spanska kungarikets geografiska maktfördelning utan i praktiken innebar det att Madrid därmed blev kungarikets politiska och juridiska centrum. Denna position har staden behållit sedan dess med undantag för en period mellan 1601 och 1606 då den spanske kungen Filip III av Spanien (son till Filip II) tillfälligt flyttade tillbaka domstolen till Valladolid.

Kulturell blomstringstid

Med positionen som landets politiska och juridiska centrum blomstrade staden även på det kulturella planet där några av den spanska historiens största konstnärliga genier gjort sig gällande. Bland dessa storheter kan nämnas författarna Francisco de Quevedo, Miguel de Cervantes och Lope de Vega samt målaren Diego Velázquez.

Karl III av Spanien

Nästa stora steg mot att styrka sin position som landets kungliga huvudstad tog staden under Karl III,s  regeringstid från 1759 fram till sin död 1788.

Karl III av Spanien införde gatubelysning, kloaker, nya kyrkogårdar utanför staden, nya stora monument såsom Puerta de Alcalá och en rad av de kulturinstitutioner som än idag är berömda över hela världen häribland Pradomuseet (läs mer under Sevärdheter), De kungliga botaniska trädgårdarna (läs mer under Sevärdheter - Madrid och Sevärdheter - Teneriffa) samt detkungliga observatoriet.

Den andra och den tredje maj 1808

När Ferdinand VII av Spanien, som var kung av Spanien och Indien från mars till maj 1808 och sen åter från 1813 till sin död 1833, vände tillbaka till Madrid efter att ha tillsats som kung till följd av upproret mot hans far (Motín de Aranjuez upproret) från 17 till 19 mars 1808 var inte allt som det brukade vara. För medan upproret mot kung Karl IV av Spanien pågick så hade den franske amiralen Joachim-Napoléon Murat (styvbror till Napoleon) utnyttjat oron i det spanska kungahuset och intagit staden.
Den avsatte Karl IV och den nyinsatte kung Ferdinand VII av Spanien blev den franska härens fångar i Bayonne långt från den kungliga spanska huvudstaden varför stadens invånare var lämnade åt sitt öde utan sina kungliga överhuvuden.

Patriotiskt uppror

De händelser som därefter utvecklade sig i staden under april och början av maj har senare fått en alldeles speciell betydelse i Madrids historia.

Den andra maj samma år (1808) började en folkmassa att samla sig framför kungliga slottet där den franska hären sedan invasionen hade hållit de resterande medlemmarna av det spanska kungahuset fångna. När folkmassan såg de franska soldaterna dra sig tillbaka från kungliga slottet gick den genast till angrepp mot dem vilket ledde till timslånga och blodiga kamper på stadens gator.

Till sist var det de lokala patrioterna som förlorade kampen och hämnden från amiral Joachim-Napoléon Murat lät inte vänta på sig. Flera hundra patrioter avrättades på offentliga platser i staden bland annat på Paseo del Prado.

Samtida referenser till upproret mot Napoleons här

Du kan idag upptäcka referenser till dessa dramatiska händelser i Madrids historia på många ställen i staden, inte minst på Pradomuseet, där den berömda Goyamålningen  El tres de mayo de 1808 en Madrid hänger.

Goyas målning som blev färdig 1814 visar hur franska soldater står uppställda beväpnade med gevär och långa sablar medan de avrättar de tillfångatagna spanska patrioterna som antingen ligger döda på marken eller sjunker ihop i förtvivlan innan de träffas av de dödliga kulorna.

På grund av sin egenart, som både bröt mot kristna konsttraditioner samt dåtidens traditionella sätt att skildra kriget, har målningen bland annat kallats för ”ett av de första revolutionära verken” i målandets historia.

Det spanska inbördeskriget

När det spanska inbördeskriget bröt ut i juli 1936, efter Francos komplott med general Emilio Mola i Esperanzaskogen på Teneriffa (läs mer under Teneriffa - Information) , blev Madrid som huvudstad en central och strategisk plats för den våldsamma kampen mellan nationalister och republikaner.

Än idag spelar inbördeskriget en stor (men oftast outtalad) roll i stadens historiska medvetande.

Strider i Madrid

Kampen började ta fart redan i början av november 1936 när de nationalistiska styrkorna ledda av general Mola nådde fram till Madrid.

Mola hade planerat att angripa staden den 8 november och så blev det. Med en styrka på 20 000 man som huvudsakligen bestod av marockanska soldater från hären Fuerzas Regulares Indígenas och väl hjälpta av tyska stridsvagnar, tyskt luftunderstöd och italiensk utrustning. Mola angrep Madrid från väster genom stadens största park Casa de Campo för att på så sätt undgå ett komplicerat gerillakrig på stadens gator.

Republikanskt motstånd

Mola och hans trupper fick det emellertid inte så lätt som de hade föreställt sig. De republikanska trupperna var i och för sig mycket dåligt utrustade (en del hade bara 10 kulor till sina gevär) och många av dem hade aldrig använt ett vapen förr och än mindre varit i krig. Med omkring 42 000 man fördelade på områdena Carabanchel (en förstad i den södra delen av Madrid) och Casa de Campo var de till antalet överlägsna nationalisterna.

Det fåtal marockanska regulares som tog sig igenom de republikanska styrkornas linjer försökte ta sig över Manzanaresfloden som avgränsar stadens centrum men blev strandsatta på stadens västra sida.

Nationalistiskt bakslag

På grund av den uteblivna framgången med att erövra stan genom öppet landskap i stans största park tvingades Molas trupper att ändra taktik. Dagen efter det första angreppet (den 9 november) flyttade Morales angreppslinjen till den andra frontlinjen som gick i förstaden Carabanchel.

Även detta visade sig vara en allt för svår uppgift för nationalisterna eftersom de marockanska regulares styrkorna hade sin utbildning och sin kompetens i strid i öppen terräng och inte i ett gerillaliknande gatukrig där republikanerna med sin lokalkännedom kände sig mer hemmastadda.

På kvällen samma dag gick en internationell brigad på republikanernas sida till motangrepp mot de nationalistiska styrkorna som fortfarande fanns kvar i Casa de Campoparken. Detta ledde till att nationalisterna nästa morgon, efter striderna som rasat hela natten, tvingades dra sig tillbaka och ge upp tanken på att erövra staden från stans största parkområde.

Franco ger upp infanteridelen

Trots detta lyckades en nationalistisk styrka, i skydd av våldsam artilleribeskjutning mot de republikanska ställningarna, senare samma dag att etablera ett brohuvud över Manzanaresfloden och kämpa sig ända fram till stadens universitetsområde.
Men framgången var mer ett spel för galleriet än en egentlig seger. Franco tvingades inse att han inte kunde fortsätta erövringen av staden med sitt infanteri eftersom han förlorade allt för många män på den strategin och övergick därför nu till en annan militär strategi vars hänsynslöshet senare skulle bli en förebild för andra despoter runt om i världen.

Flygangrepp mot Madrids civilbefolkning

Det har hävdats att Francos nya strategi inte bara var ett nytt strategiskt tilltag i inbördeskriget utan även ett militärstrategiskt nyskapande i militärhistorien. Hur det än förhåller sig med den saken så framstår händelsen som en av de mest omtalade och beryktade under hela det nästan treåriga inbördeskriget. I sitt raseri mot republikanernas stenhårda vilja och motstånd i den spanska huvudstaden valde Franco nämligen att bomba stadens civilbefolkning från luften.

Mellan den 19 och den 23 november skickade han in tyska bombplan över staden vilka beskyddades av italienska Fiat CR-32-jaktplan. Bombplanen hade till uppgift att bomba Madrids civila befolkning ända tills de förlorade sin kampvilja och gav upp.
Bombplanen skulle emellertid skona det välmående Salamancadistriktet där Franco ansåg att han hade väldigt många sympatisörer.

Ännu ett misslyckat försök

Men denna taktik lyckades inte heller särskilt bra för Franco. För det första var bombningarna (lyckligtvis) inte särskilt effektiva så förlusterna i döda blev inte så stora som man hade kunnat befara i en så stor och tätbefolkad stad som Madrid. Omkring 2 000 personer av Madrids ca 900 000 invånare beräknas ha dött under bombningarna.

Dessutom hade bombningarna tillsynes en motsatt effekt mot vad Franco hade räknat med. I stället för att bli demoraliserade och mista kampviljan, vilket Franco hade hoppats på, så blev Madrids civilbefolkning mer ståndaktig och passionerad i sitt försvar av staden i ren ilska över Francos metoder.

Striderna ebbar ut

Redan i december började striderna mellan de två parterna i själva Madrid att ebba ut som en följd av nationalisternas uteblivna framgångar. Den frontlinje som hade etablerats den 19 november, och som löpte genom Casa de Campo, universitetsområdet, brohuvudet över Manzanaresfloden och de erövrade områdena av förstaden Carabanchel, låg nu mer eller mindre fast.

Fallet

Det skulle dröja länge innan Madrid föll i nationalistiska händer men till sist skedde det den 28 mars 1939 bara två dagar innan inbördeskriget slutade med nationalisterna som segerherrar. Denna seger innebar början på 36 år av diktatur i Spanien.
Orsaken till Madrids fall berodde på flera faktorer dels en allt större brist på kläder, mat, vapen och ammunition till följd av nationalisternas belägring av staden och dels på interna stridigheter mellan kommunistiska och ickekommunistiska fraktioner inom de republikanska styrkorna som inte kunde enas om en gemensam strategi.

Kommunisterna förutom den socialistiske premiärministern Juan Negrín y Lopez ville kämpa till det bittra slutet medan den ickekommunistiska fraktionen anförd av överste Segismundo Casado ville förhandla fram ett gradvis överlämnande av staden. Han hoppades på det sätt slippa en allt för stor hämnd från de nationalistiska styrkornas sida efter det som Casado ansåg oundvikligt.

Kapitulationen

Casado vann maktkampen efter att ha arresterat de kommunistiska officerarna och efter att kommunisternas ledare Luis Barceló hade avrättats varpå Juan Negrín och flera kommunistiska ledare flydde från staden. Efter detta försökte Casado förhandla fram kapitulationsvillkor med Franco men han accepterade enbart obetingad kapitulation varför han satte in ett sista angrepp mot de republikanska linjerna den 27 mars 1939.

Denna gång blev de republikanska styrkorna på grund av sitt försvagade tillstånd en lätt match för Franco. Det hela slutade med att många av de republikanska soldaterna i uppgivelse kastade ifrån sig sina vapen på gatorna och begav sig iväg mot sina hem.
Många av dem blev ändå en del av de över 200 000 personerna på den republikanska sidan som antingen avrättades av Francos män eller dog i något av nationalisternas beryktade fängelser de närmaste åren efter kriget.

 

Valfri avresedag och reslängd på samtliga hotell