Resor till Bosporen - Istanbul

Välkommen till Istanbul med Escapeaway, vi är specialister på resor till Istanbul i Turkiet där du bor på handplockade hotell under din semester. Mitt mellan Europa och Asien ligger Istanbul med sin förtrollande och spännande historia. Boka din resa till Istanbul med Escapeaway idag!

Det strategiska läget, mellan två världsdelar och två hav, har skapat en naturlig diskrepans mellan den asiatiska och europeiska delen av Istanbul. Staden delas varsamt av Bosporens blågröna vatten och det är nästan ofrånkomligt att inte bli förförd av den mytomspunna atmosfären. Mängder med färger, oändligt med dofter och en blandning av kända eller okända ljud möter dig i denna intressanta stad, som lämpar sig ypperligt för en avkopplande weekendresa där du själv kan blanda kultur, historia, shopping och fantastiska matupplevelser i lagom proportioner.

På den västra sidan hittar man den bästa shoppingen, det trendigaste nöjeslivet och de mest spektakulära sevärdheterna. Istanbul vilar på tusentals år av guldkantad historia och ett smakprov får man vid ett besök på sultanens Topkapi palats, Hagia Sofia, Blå Moskén och den stora basaren.

Istanbuls nöjesliv är mångfacetterat och lättast finner man sig till rätta i närområdet kring paradgatan Istiklal. Istanbul vibrerar av influenserna från en kompott av olika strömningar. Böneutropare, kostymnissar, fundamentalister, globetrotters, skinheads, barnfamiljer, ja kontrasterna mellan människorna är enorma. Unna dig en storstadssemester i Istanbul! Minnena varar länge!

Bosporens bästa bevarade "hemlighet"

Strax söder om Istanbul ligger nio vackra öar varav fyra är bebodda. Ögruppen heter Princes Islands of Bosphorus. Den största ön Büyükada följs av de mindre syskonen, Burgazada, Heybeliada och Kinaliada. Ett av de mest utmärkande dragen med öarna är tystnaden och lugnet. Du hör inga bilar, det finns inga avgaser och lugnet infinner sig i både kropp & själ. Du hör istället hästhovarnas smattrande mot kullerstensgatorna och cyklarnas påkallande ringklockor. All biltrafik är bannlyst på öarna, ja bortsett från någon polisbil eller sopbil. All förflyttning sker med hästdroskor, cyklar eller till fots.

Den vackra byggstilen är svår att beskriva, men den genomsyras av tvåvånings trähus med mycket snickarglädje. Om man tar en del Key West, adderar lite av Marstrands äldsta trähus och lägger till en stor dos av det vi associerar med engelsk kolonialstil från artonhundratalet, så börjar vi närma oss. Vackert, pittoreskt, spännande och lite av en flykt tillbaka till svunna tider. Om inte cyklarna hade modern design, byborna moderna modekläder och att man ständigt vid horisonten, kan skymta skyskraporna i Istanbul, ja då kunde vi befinna oss i en annan tidsålder.

Du väljer själv hos Escapeaway

Om du väljer att resa till Büyükada kan du välja att göra detta exklusivt eller i kombination med Istanbul.

Du som önskar en lugn inramning kring ditt boende kan välja att bo på Büyükada och göra dagsutflykter till Istanbul med de frekventa färjorna. Ge dig av tidigt på morgonen, möt den pulserande storstaden under dagen och återvänd till det ”stora” lugnet under sen eftermiddag. På vinterhalvåret bor det ca 1000 invånare på Büyükada, men under sommaren ökar detta antal till ca 7000 invånare. Hamnområdet är öns pulserande ådra. Här finns massor av restauranger som ligger vackert intill vattnet. Av naturliga skäl är kockarna här allra gladast när de får tillaga fisk och skaldjursrätter. I centrum strax ovanför hamnen finns en intim bymiljö med affärer och uteserveringar. Under framförallt helger kommer det många istanbulbor på dagsbesök till öarna, för att uppleva den charmiga och pittoreska miljön.

Du som föredrar lite mindre båtturer kan välja tre intensiva dagar med boende på hotell i Istanbul, för att sedan avsluta med tre lata dagar med lugnt ö-liv på Büyükada. En perfekt kombination! Makalösa kulturella och nöjesinriktade dagar i Istanbul i symbios med lugnt och charmigt boende på en bortglömd ö, som nästan ingen hört talas om.

Istanbul och ö-hoppning

När du åker från Istanbul till Büyükada är det lite av ö-hoppning. Båten lägger först till Burgazada, Heybeliada och Kinaliada innan du går i mål på huvudön Büyükada. En intressant tur där du får en stor dos autencitet av det lokala livet på öarna. Under din vistelse på Büyükada är det lätt att göra korta eller längre utflykter till grannöarna.

På Escapeaway är vi specialister på resor till Bosporen - Istanbul - inte minst på att välja ut spännande och unika hotell som ryms inom våra snäva ramar för vad som är ett hideaway av citykaraktär.

På våra paketresor till Bosporen - Istanbul använder vi flyglinjer från Sverige och Danmark till Atatürk flygplats och Sabiha Gökçen flygplats. De vanligaste flygbolagen som trafikerar dessa flygplatser är prisbelönta Turkish Airlines och Pegasus. Din uppgift är att välja den rutt som passar dig, din plånbok och dina semesterplaner bäst så du kan planera din resa. Hos Escapeaway får du snabbt en lätt överblick över de resplaner som är möjliga till och från Turkiet.

Vi rekommenderar dig att läsa mer om vår rundresa til Istanbul och Princes Islands där du kan kombinera två utvalda och handplockade hideaways på en och samma semester. På Escapeaway ger vi prisgaranti på alla paketresor som inkluderar flyg och hotell.

Mer information om resor till Istanbul och personlig service

Vi önskar dig en inspirerande och givande stund, här på vår hemsida Escapeaway.se. Behöver du ett bra restips eller personlig service för att hitta rätt resa till Bosporen - Istanbul, eller Turkiet i allmänhet, så sitter vi redo vid telefonen.

Vill du veta mer om de olika möjligheterna att resa till Bosporen - Istanbul med Escapeaway, så hittar du information om prisgaranti på paketresor, flygplatser, flygbolag, biluthyrning, etc. under ”Så kan du resa”.

Har du frågor om våra resor eller om du bara vill ha ett gott råd vid val av hotell så ärdu alltid välkommen att kontakta oss. Jag önskar dig en riktigt trevlig semester i Istanbul med Escapeaway. Använd sökmotorn för att välja om du vill resa till Istanbul från Stockholm, Göteborg, Malmö eller Köpenhamn - då hittar vår intelligenta sökmotor de bästa priserna på flygbiljetter åt dig.

Välj därefter ett hotell i Istanbul med fina recensioner som passar för dig så sätter vi ihop en paketresa åt dig som är säkrad av resegaranti och till ett pris du inte kan hitta bättre någon annan stans. Komplettera din paketresa med en hyrbil för den optimala friheten och flexibiliteten på resan.

Hälsningar, Marie

>> Läs även om resor till Antalya här
>> Se våra paketresor till Turkiet

Hotell i Bosporen Istanbul

Populära hotell i Bosporen Istanbul

Turkiet, Bosporen Istanbul
9,9
Fantastiskt
2593 omdömen
  • Närmaste flygplats: 22 km
  • Pool (ev. säsongsöppen)
  • Internet/Wi-Fi
Turkiet, Bosporen Istanbul
9,7
Fantastiskt
1075 omdömen
  • Närmaste flygplats: 22 km
  • Avstånd till centrum: ca. 3 km
  • Internet/Wi-Fi
Turkiet, Bosporen Istanbul
9,7
Fantastiskt
845 omdömen
  • Närmaste flygplats: 20 km
  • Avstånd till centrum: ca. 0 m
  • Internet/Wi-Fi

Sevärdheter

Jag har här valt ut några få av alla de sevärdheter som du har möjlighet att se och uppleva under din semester i Istanbul, alias Konstantinopel (under romarna), alias Byzantion (under grekerna). Beskrivningarna är enbart tänkta som inspiration till din resa varför vi reserverar oss för eventuella faktafel. Om du har lust att läsa mer om andra sevärdheter i Istanbul så rekommenderar jag att du besöker vår blogg om resor där du hittar intressanta artiklar om Istanbul och våra övriga resmål. Stort nöje och trevlig resa!

Hagia Sophia

Kyrkan Hagia Sophia som var det Bysantinska rikets huvudkyrka och platsen där den bysantinske kejsaren ceremoniellt tillsattes är idag ett av Istanbuls mest avbildade och besökta monument. Den byggdes mellan åren 532 och 537 efter Kristus på order av den bysantinske kejsaren Justinian I och ritades av den grekiske fysikern Isidoros av Miletos och den grekiske matematikern Anthemius av Tralles.
 
Från det att byggnaden stod klar 537 och fram till 1453 användes den som ortodox kyrka och som huvudsäte för patriarkatet i Konstantinopel med undantag för perioden från 1204 till 1261 då den tjänade som romersk-katolsk katedral under det latinska kejsardömet. Från den 29 maj 1453 övertogs kyrkan av osmanerna under ledning av sultanen Mehmet II som hade erövrat Konstantinopel och de nya makthavarna gick genast igång med att förändra stadens – och det fallna bysantinska rikets – huvudkyrka till moské. Man gav den tidigare kyrkan många islamiska drag såsom mihrab (nisch som anger riktningen mot Mecka), minbar (predikstol) och fyra minareter (bönetorn). Dessutom togs den ortodoxa kyrkans symboler såsom offerkalk, mosaiker, helgon, ikoner och klockor bort eller täcktes över.
 
Den 29 oktober 1923 förklarades Turkiet officiellt som sekulär republik med landets förste president och grundläggare av republiken, Mustafa Kema Atatürk, i spetsen – varpå den tredje stora kulturella och politiska rörelsen i kyrkans historia startade – den republikanska eran. 1931 ledde nya sekulära vindar i Turkiet till att moskén stängdes under fyra år på order av samme Mustafa Kema Atatürk och kyrkan/moskén återöppnades först 1935 och nu som museum. I samband med detta tog man fram dekorationer i marmorgolvet som stammade från den bysantinska perioden och som nu gjordes synliga för första gången sedan osmanerna övertog kyrkan.
 
Ett långsamt insmygande men byggnadskritiskt förfall under större delen av 1900-talet blev till slut så hotande för kyrkans existens att den enbart tack vare generös hjälp från World Monuments Fund och en rad västerländska, finansiella partners kunde räddas genom en rad avgörande reparationer och ett långsiktigt underhåll i slutet av 1900-talet.
 
Idag är kyrkan ett av de mest synliga tecknen på den kultur- och relegionskamp som har utspelat sig i Istanbul de senaste knappa 1 700 åren. Även om Turkiet fortfarande på pappret är en republik och även om kyrkan fortfarande officiellt är ett museum så som Atatürk ville ha det så har kyrkans fyra minareter sedan 2013 använts för att kalla till muslimsk bön. Under senare år har flera mäktiga turkiska politiker häribland den från 2013 konservative vice-premiärministern Bülent Arinç krävt att kyrkobyggnaden återigen ska fungera som moské. I denna oenighet om kyrkans framtid mellan en modern sekulär nationalstat med västliga influenser som vill bevara kyrkan neutral och arvet från det osmanska riket spetsat av nya muslimska rörelser i landet går traditionen av Hagia Sophia som symbol för stadens och landets kulturkamp vidare till nästa generation turkar.

Topkapi Palatset

Detta storslagna palats som under omkring 400 år var de osmanska sultanernas kungliga huvudsäte är idag en av Istanbuls största sevärdheter och blev 1985 ett av de monument i staden som togs upp på UNESCO:s världsarvslista.
 
Palatsbygget som startade 1459 på order av sultanen Mehmet II vilken erövrade det bysantinska Konstantinopel och gjorde staden till en del av det osmanska riket. Palatset rymmer flera olika reliker från den muslimska världen däribland Muhammeds kappa och svärd. Under de följande århundradena byggdes palatset ofta ut och renoverades inte minst efter den stora jordbävningen 1509 - även kallad ” den mindre domedagen” – och som enligt lokal sägen ödelade över 100 moskéer i staden och även satte förödande spår på Topkapi Palatset.
 
Efter 1600-talet miste palatset en del av sin status eftersom de osmanska sultanerna nu föredrog att spendera mer tid i flera av de nya palatsen som byggdes längs Bosporen och efter 1856 var förändringen radikal. Det var nu som plötsligt det europeiskispirerade Dolmabahçe Palatset även det vid Bosporen kom att utgöra de osmanska sultanernas administrativa huvudsäte med undantag för några få mindre betydande funktioner som att rymma imperiets skattkammare och bibliotek.
 
Då det osmanska riket kollapsade 1923 och Turkiet därefter blev en sekulär nationalstat under ledning av Mustafa Kema Atatürk blev palatset – precis som kyrkan Hagia Sophia – omgjort till museum från och med 3 april 1924 och administreras idag av Turkiets ministerium för kultur och turism. Enbart de mest betydande av de många hundra rummen i palatset är idag öppna för allmänheten men i gengäld kan man i dessa beskåda några av de finaste exemplen på osmansk arkitektur, klädedräkter, vapen, porslin, handskrifter och smycken.
 
Palatset ligger på en sluttning på udden Sarayburnu med utsikt över Marmarasjön och i samma område där den ursprungliga antika grekiska staden Byzantion - som staden hette innan den döptes om till Konstantinopel och slutligen - hade sitt akropolis.

Den blå moskén

Den blå moskén eller Sultan Ahmet Camii som är dess riktiga namn på turkiska har fått sitt smeknamn på grund av sin interiör med vackra blå handgjorda keramikplattor som tillverkades i den antika (ursprungligen grekiska) staden Nikaea (idag Iznik). Över 20 000 keramiska, handgjorda plattor pryder moskéns väggar och valv och förutom de blå keramikplattorna som huvudsakligen sitter högt placerade i moskén finns även plattor som föreställer frukter, blommor och cypresser.
 
Moskén byggdes mellan 1609 och 1616 på order av sultanen Ahmed I som ville bygga en moské för att blidka gud efter fredsavtalet mellan det osmanska riket och den Habsburgska monarkin i november 1606 och det efterföljande fredsavtalet mellan det osmanska riket och den persiska Safaviddynastin 1612. Båda fredsavtalen innebar smärtsamma erkännanden för Ahmed I efter två på varandra följande försmädliga krigsnederlag.
 
Moskén består bland annat av en huvudbyggnad, en förgård med arkadiska valv (vilka är lika höga som själva moskén), sex minareter (bönetorn), åtta sekundära kupoler, mer än 200 blyinfattade fönster, ett hospice, en madrassa (skola) samt en grav med moskéns grundare. Centralt i moskén står en så kallad mihrab (en nisch som anger riktningen mot Mecka för de bedjande) som är gjord av vackert utskuren marmor och omgivet av många av de vackra glasfönstren.
 
I motsats till Hagia Sophia är den blå moskén fortfarande öppen för troshandlingar och är en populär plats för stadens många muslimer.

Basilikacisternerna

Basilikacisternerna som fått sitt namn av att det före cisternerna stod en basilika på samma plats är den största av flera hundra antika cisterner som finns under marken i Istanbul och som byggdes när staden var under östromerskt det vill säga bysantinskt herradöme. Flera tusen slavar – historiska skrifter talar om så många som 7 000 – deltog i byggandet av den 9 800 kvadratmeter stora cisternen som rymmer 80 000 kubikmeter vatten och vars tak hålls upp av 336 marmorpelare – alla 9 meter höga – som är arrangerade i tolv rader med 28 pelare i varje och med exakt 4,9 meters mellanrum. Pelarnas kapitäler (pelarhuvuden) är huvudsakligast i jonisk och korintisk stil förutom ett par i dorisk stil. En av pelarna har olika inskriptioner och ingraveringar bland annat tårar som hävdas illustrera sorgen över alla de slavar som omkom under byggandet av cisternerna.
 
Cisternerna fick sitt vatten från vattendistributionscent Egrikapi som ligger 19 kilometer norr om staden och som idag är ett skyddat naturvårdsområde och ett av de mest besökta friluftsområdena av invånarna i Istanbul. På sin väg mot cisternen färdades vattnet bland annat genom den 971 meter långa akvedukten Valens och den 260 meter långa akvedukten Maglova som byggdes av kejsare Justinian I.
 
Basilikacisternerna ligger - liksom Topkapipalatset - på Sarayburnuudden och levererade vatten till Topkapipalatset långt efter att cisternerna fallit byggherrarna – det vill säga öst romerna – ur händerna och övertagits av de nya osmanska härskarna.
 

 

Information om Istanbul

Jag har här sammanställt lite fakta och information om Istanbul bland annat gällande stadens geografi, historia och klimat som kan ge lite inspiration till din semester i Istanbul. Om du vill ha ytterligare inspiration så rekommenderar jag att du besöker vår blogg om resor där du hittar intressanta artiklar om samtliga våra resmål. Stort nöje och trevlig resa!

Geografi och befolkning

Istanbul är en transkontinental stad eftersom den ligger på båda sidor av Bosporen vars sund skiljer Europa från Asien och som tillsammans med Marmarasjön och Dardanellerna förbinder Medelhavet med Svarta havet. Med sina drygt 14 miljoner invånare fördelade på 5 343 kvadratkilometer är staden inte bara Turkiets största stad utan även den tredje största staden i världen om man ser till antalet invånare innanför stadsgränsen.
 
Istanbul är en av två turkiska städer vars stadsgränser är samma som gränsen för den provins de ligger i. Istanbulprovinsen består av totalt 39 distrikt och är liksom staden Istanbul delad i två delar, en europeisk och en asiatisk del vilka ligger på var sin sida av sundet Bosporen. Omkring en tredjedel av provinsens invånare bor i den asiatiska delen och resten i den europeiska delen.
 
Istanbul har - med sina 3.45% - den högsta befolkningstillväxten i jämförelse med 78 andra OECD-länder viket dels beror på en generell urbaniseringsvåg i Turkiet (Izmir och Ankara är nummer två och tre på OECD:s lista över städer med störst befolkningsökning) och dels att många turkar från landets nordliga och östliga provinser söker sig till huvudstaden för att hitta arbete. I en undersökning gjord av det turkiska forskningssällskapet KONDA 2006 verkar bara 28% av stadens befolkning härstamma från Istanbul.
 
Staden ligger inte enbart på gränsen mellan Europa och Asien utan även på gränsen mellan två tektoniska plattor den afrikanska och den euro-asiatiska. Detta har förorsakat flera våldsamma jordbävningar genom historien varav jordbävningen 1509 med sin efterföljande tsunami resulterade i över 10 000 döda. Det senaste stora jordskalvet som berörde Istanbul skedde 1999 när en jordbävning med sitt epicenter i den närliggande staden Izmit förorsakade 1 000 döda i Istanbuls förstäder.

Klimat och väder

På grund av sin enorma storlek, sin mångfaldiga topografi och sitt läge vid havet har Istanbul ett mycket varierande klimat vilket inkluderar flera klimattyper såsom mediterrant klimat (varma och torra somrar och milda vintrar), fuktigt subtropiskt klimat (varma och fuktiga somrar och kyliga till milda vintrar) och kustklimat (svala, regniga somrar och milda vintrar). Det är framförallt den norra delen av staden nära Svarta havet som tenderar i riktning mot ett kustklimat.
 
Staden karakteriseras av en hög luftfuktighet som ofta kan vara på hela 80% på morgonen vilket ofta medför dimma särskilt under höst och vintermånaderna då luftfuktigheten är som högst. Den täta dimman som är värst i de norra delarna av staden skapar ofta trafikproblem för stadens invånare. På sommaren lättar dimman oftast vid lunchtid men fuktigheten som den innehåller bidrar till att det känns varmare än vad genomsnittstemperaturen för sommarmånaderna anger.
 
Vintrarna i Istanbul är kallare än i de flesta andra områden vid Medelhavet (läs om genomsnittstemperaturer för de kallaste månaderna nedan) och det kan – ibland – förekomma kraftiga snöfall från Svarta havet som tillsammans med den tidigare nämnda dimman kan orsaka problem för såväl trafiken som infrastrukturen i staden om vintern. Vår och höst är milda men ofta med stora variationer när det gäller vindförhållanden vilket även skapar stora temperaturskillnader med den svala luften från norr och de varma vindarna från söder.
 
De soligaste månaderna på året i Istanbul är juli med ett genomsnitt på 360 soltimmar, augusti med genomsnittliga 340 soltimmar och juni med 310 soltimmar i genomsnitt. December, januari och februari är inte överraskande de månader som bjuder på minst sol i Istanbul med vardera omkring 100 soltimmar i genomsnitt.
 
Det är även juni, juli och augusti som utgör de varmaste månaderna i Istanbul med genomsnittstemperaturer på 22 grader för juni och 24 grader för såväl juli som augusti. De kallaste månaderna är januari och februari med en genomsnittstemperatur på 6 grader följda av december och mars med 8 grader i genomsnitt.
 
De nederbördsrikaste månaderna i Istanbul är november, december och januari med vardera 100 millimeter i genomsnitt medan juni, juli och augusti är de torraste månaderna med ett genomsnitt på vardera 30 millimeter i juni och juli samt 20 millimeter i augusti.

Historia

De första spåren av bosättningar i området där Istanbul idag ligger går hela 9 000 år tillbaka i tiden. Längre fram under 7000 före Kristus intogs området av två indoeuropeiska folkstammar thrakerna och frygerna innan det semitiska folkslaget fenicierna upprättade en handelsstation i området under det första årtusendet före Kristus.
 
Nästa stora förändring i Istanbuls historia kom när grekiska bosättare från staden Megara på det grekiska fastlandet grundade den antika staden Byzántion på den europeiska sidan av Bosporen omkring 660–67 före Kristus. Stadens namn kom senare – under romarna – att ”latineras” till det idag mer kända namnet Byzantium. Efter en kort period med persiskt herradöme – i slutet av 600-talet före Kristus – fortsatte staden vara under grekiskt herradöme fram tills den blev en del av det romerska imperiet år 73 efter Kristus.
 
I september 324 efter Kristus blev Konstantin I den Store vald till kejsare över hela det romerska imperiet och två månader senare utsåg han Byzantium eller Byzántion till imperiets nya östliga huvudstad. Det var emellertid först sex år senare den 11 maj 330 efter Kristus som staden officiellt utropades som huvudstad i det imperium som senare skulle bli känt under namnet det östromerska riket även kallat det bysantinska riket.
 
Det har hävdats – men fortfarande livligt diskuterat – att Konstantin I den Store ville ge staden det officiella namnet Nova Roma (nya Rom) för att markera stadens nya imperiala status. Hur det än förhåller sig med den saken så slutade det med att staden kom att få namnet Konstantinopel (Konstantins stad) efter Konstantin I den Stores död 337 efter Kristus. Namnet Konstantinopel fick staden officiellt behålla ända fram till 1923 även om staden från 1453 kom under det osmanska rikets herradöme vilka kallade staden vid dess nuvarande namn det vill säga Istanbul.
 
I de kommande århundradena blev Konstantinopel ett betydande och blomstrande centrum för grekisk kultur, ortodox kristendom och romersk maktförskjutning från väst till öst vilket kulminerade under medeltiden då staden periodvis var den största och mest välmående staden på den europeiska kontinenten. Framgången stannade emellertid upp efter det fjärde korståget som 1204 resulterade i erövringen av Konstantinopel och inlemmandet av staden i det så kallade Latinska riket vilket enbart varade till 1261 då det östromerska riket återtog herradömet över staden.
 
Åren under det Latinske rikets herradöme innebar stor befolkningsminskning och en allmän försvagning av stadens ekonomiska maktstatus och ledde – tillsammans med de följande militära dispositionerna under den bysantinske kejsaren Andronikos II Palaiologos - till en drastisk försvagning av stadens försvar. Denna försvagning förstod det växande osmanska riket snabbt att utnyttja genom att systematiskt börja erövra städerna runt Konstantinopel för att skära av stadens försörjningsvägar. 1453 erövrade det osmanska riket slutligen staden under ledning av den unge sultanen Mehmet II varefter staden under de följande 470 åren kom att stå under osmanernas herradöme.
 
Precis som under de bysantinska romarna upplevde staden under osmanerna olika perioder med uppgång och fall. En av de mest blomstrande perioderna inföll under sultanen Mehmet ll som hade erövrat staden från de bysantinska romarna och som både rustade upp stadens härjade infrastruktur och skapade en kosmopolitisk miljö som drog till sig folk från hela Europa. På 1600- och 1700-talet upplevde staden däremot en stagnation och ett förfall under osmanerna och nedgången kulminerade i början av 1900-talet först med den ungturkiska revolutionen (1908) som framkallade en lång rad av interna maktkamper i staden och till sist under första världskriget vilket ledde till att staden blev besatt av franska, brittiska och italienska trupper från 1918 fram till 1923.
 
Besättelsen av staden upphörde i och med undertecknandet av Lausanne traktatet den 24 juli 1923 och erkännandet av Turkiet som en sekulär republik under ledning av den turkiske officeren och veteranen från det turkiska frihetskriget - som senare skulle bli känd som det moderna Turkiets landsfader - Mustafa Kemal Atatürk.
 
Den 29 oktober 1923 förklarades Turkiet formellt som en republik och i och med det startade den tredje stora kulturella och politiska rörelsen i stadens historia – den republikanska eran. Atatürks första strävan var att förändra det tidigare osmanska imperiet till en sekulär, demokratisk och republikansk nationalstat med utgångspunkt från landets näst största stad som utsågs till ny huvudstad. Detta gjordes för att distansera landets maktcentrum från Istanbuls osmanska förflutna.
 
Från slutet av 1940-talet tog de nya republikanska och sekulära vindarna på allvar tag i staden som under denna period fick genomgå en lång rad av infrastrukturella, sociala och politiska omvälvningar vilket präglar staden än idag. Istanbul är än idag skådeplats för den kulturella, ideologiska och politiska maktkampen mellan den republikanska/sekulära och den muslimska traditionen som alltid har präglat Turkiets historia. 

 

Resor till Turkiet

Läs mer om Turkiet och få inspiration till din kommande resa här

Hitta din resa till Turkiet här

Vad tycker gästerna om i Bosporen Istanbul?

8,7
Samlade gästomdömen
Baserat på 11 recensioner